Guds Rike och Israels Återupprättelse


Återupprättelsen av Riket till Israel är huvudtemat i de hebreiska profeternas budskap. Gemensamt ser de framemot en stor dag när Messias, Guds tjänare, skall styra jorden från Jerusalem. Ingen av Nya testamentets skribenter tvivlade någonsin på detta. De behöver inte upprepa allt som profeterna hade skrivit. Men emellanåt hänvisar de kristna i Nya testamentet till den kommande tiden för denna återupprättelse (Apg. 3:21). I Apostlagärningarna 1:6 ställde Jesu lärjungar sin sista fråga till sin Herre. De ville veta om tiden nu äntligen hade kommit då Gud skulle ingripa för att återupprätta Guds rike till Israel.

Det är väldigt lärorikt för den som studerar Nya testamentets kristendom att undersöka kommentarerna till Apostlagärningarna 1:6. Det är häpnadsväckande hur illa denna text har hanterats. Så många bibelkommentatorer är egendomligt kritiska till apostlarnas förfrågan och oförklarligt negativa när det gäller ett återupprättat Israel. Läsaren kan faktiskt bedöma sin egen förståelse eller brist på förståelse för Nya testamentets kristendom genom sin reaktion på den här versen (Apg. 1:6). Efter apostlarnas intensivutbildning med personlig undervisning i Rikets teologi av Herren, däribland de avgörande sex veckorna i hans sällskap efter uppståndelsen (Apg. 1:3), är lärjungarna nu ivriga att få veta ett ytterst viktigt faktum: 

"Herre, är tiden nu inne då du ska återupprätta riket åt Israel?" (Apg. 1:6)

Det messianska kungarikets framtida upprättande på jorden

Frågan inbegriper naturligtvis tron på det framtida upprättandet av det messianska riket på jorden, som alla profeterna hade sett fram emot. Det var Guds rike som skulle återupprättas genom återförsamlandet av Israels tolv stammar. Riket skall förvaltas av Jesus, apostlarna och de uppståndna heliga. Messias själv hade lovat apostlarna:

"Vid pånyttfödelsen [i den nya tidsåldern], när Människosonen sätter sig på sin härlighets tron, då ska också ni som har följt mig sitta på tolv troner och döma Israels tolv stammar" (Matt 19:28; Lukas 22:28-30). 

Jesu och lärjungarnas tronbestigning skulle inträffa vid Kristi andra ankomst:

"När Människosonen kommer i sin härlighet ... då ska han sätta sig på sin härlighets tron" (Matt. 25:31). 

I dessa bibliska skriftställen är vi i hjärtat av messianismen, ett uttryck som är synonymt med kristendomen ("Kristus" är bara den grekiska formen av den hebreiska "Messias" - den smorde Kungen).

Lärjungarnas fråga i Apostlagärningarna 1:6

Tragiskt nog är den allmänna teologin mycket motvillig att godta lärjungarnas fråga i Apostlagärningarna 1:6 som en giltig sådan. Den förhärskande uppfattningen är att lärjungarna fortfarande var okunniga om sin herres uppsåt för framtiden, och detta kvällen innan de blev bemyndigade som Nya testamentets församling vid pingsten! Lögnens ande verkar ha installerat en teologisk princip mot den enkla sanning som presenteras för oss överallt i Skriften, att Jesus var Messias som utlovades i Gamla testamentet och att han har stigit upp till himlen ...

"tills de tider kommer då allt det återupprättas som Gud från urminnes tid har förkunnat genom sina heliga profeters mun" (Apg. 3:21).

Denna återupprättelse innebär att kvarlevan av Israels nation återförsamlats. Det påhitt om att alla Gamla testamentets profetior har uppfyllts i kyrkan och inte lämnar någon framtid kvar för Israel måste förpassas, om de hebreiska profeterna ska tillåtas tala klart och tydligt till vår generation. Ett teologiskt system som förnekar Guds framtida rike på jorden, förnekar i stort sett Jesu messiaskap [att han var Messias], och detta förnekande är Antikrists ande (dvs. anti-Messias) (1 Joh. 2:22).

Israels återupprättelse

Jesu svar på lärjungarnas fråga om Israels återupprättelse (Apg 1:6), som skulle inbegripa återupprättandet av Davids tron i Jerusalem, ger inte den minsta antydan om att frågan grundade sig på missförstånd (som så många kommentarer vill få oss att tro). Att Riket kommer att återupprättas till Israel antas av Jesus (och även av Paulus: Rom. 11:1, 25-27). Apostlagärningarna 1:7 visar att Jesus inte förnekade premissen i frågan. Exakt när denna återupprättelse kommer att äga rum förblir okänd. Jesus erkände okunskap om dagen för hans strålande återkomst för att upprätta Guds rike:

"Men den dagen eller stunden känner ingen" (Markus 13:32). "Det är inte er sak att veta vilka tider eller stunder [tidsperioder] som Fadern i sin makt har bestämt" (Apg. 1:7). 

Enligt Jesaja

Eftersom Jesus sändes för att "bekräfta löftena till fäderna" (Rom. 15:8), måste vi fastställa vilken framtid för Israel som hade förutsetts. Den store profeten Jesaja, som citeras i Nya testamentet oftare än någon annan skribent från Gamla testamentet (omkring 85 gånger), har lämnat oss utan tvivel angående den gudomliga framtiden för Israel. Även om nationen ständigt tillrättavisades för sitt misslyckande att motsvara sin höga kallelse som Guds utvalda folk, blev hennes slutliga återupprättelse obestridligen försäkrad.

Följande undersökning av Jesajas budskap kommer att beröra den bakgrund mot vilken Jesus predikade de Goda nyheterna om Riket:

"Vilken prostituerad hon har blivit, den trogna staden [Jerusalem]! Den var full av rättvisa, rättfärdighet bodde därinne - men nu mördare. Dina ledare är upprorsmän och tjuvars kumpaner. Alla älskar de mutor och jagar oärlig vinst. Den faderlöses rätt försvarar de inte, och änkans sak kommer inte inför dem" (Jes. 1:21, 23). 

Den tid kommer då Gud ska straffa sitt folk för deras avfall, men i syfte att förädla och rehabilitera dem:

"Jag ska... hämnas på mina fiender... Jag ska åter ge dig sådana domare som du hade först och sådana rådgivare som du hade i början. Sedan ska du kallas "rättfärdighetens stad", "den trogna staden". Genom rätt ska Sion bli friköpt, genom rättfärdighet de som vänder om" (Jes. 1:24, 26-27). 

Israels nuvarande tillstånd

Det bör stå klart att det nuvarande tillståndet i Israel, som till stor del har förkastat Messias, inte passar in i den utlovade beskrivningen av den trogna staden. Men under det messianska rikets tid kommer allt att förändras:

"Det ska ske i den yttersta tiden [Messias dagar], att berget med Herrens hus ska stå fast grundat och vara högst bland bergen, upphöjt över höjderna. Alla hednafolk [nationer] ska strömma dit, och många folk ska gå i väg och säga: 'Kom, låt oss gå upp till Herrens berg, till Jakobs Guds hus. Han ska lära oss sina vägar så att vi kan vandra på hans stigar.' För undervisning ska gå ut från Sion, Herrens ord från Jerusalem. Han ska döma mellan hednafolken och skipa rätt för många folk [dvs. Han ska verka som internationell skiljedomare för nationerna och tillrättavisa många folk]. Då ska de smida sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. Nationer ska inte lyfta svärd mot andra nationer och inte mer öva för krig" (Jes. 2:1-4).

Påståendet att denna profetia har uppfyllts i kyrkorna (som i tider av krig inte har tvekat att döda medlemmar av samma kyrkor i fiendeland) kan knappast tas på allvar. Löftet om en värld befriad från fasorna för ett kärnvapenkrig ligger i hjärtat av de Goda nyheterna om Guds rike, det evangelium som Jesus förkunnade. Budskapet pekar på en tid som ännu inte har uppfyllts i mänskliga angelägenheter. Men var kommer vi att finna de Goda nyheterna om Riket bli förkunnade?


Kristi återkomst

Nya testamentet förknippar överallt "Herrens dag" med Kristi återkomst för att upprätta Guds rike på jorden. Det är just i detta sammanhang som löftena om världsfred ges, men fred kommer inte att uppnås förrän en fruktansvärd världsomfattande dom har kommit till stånd. Världens tillstånd vid Kristi andra ankomst kommer att vara lika gudlös som vid tiden för översvämningen:

"och de visste ingenting förrän [synda]floden kom och ryckte bort dem alla" (Matt. 24:39). "För Herren Sebaots dag ska komma mot allt som är stolt och högt, mot allt som är upphöjt... Människornas stolthet ska böjas ner och männens högmod ödmjukas. Herren ensam ska vara upphöjd på den dagen... när Han reser sig för att slå jorden med skräck... Jerusalem vacklar och Juda faller... Ve över deras själar, för de har själva berett sig olycka... O, mitt folk, dina ledare för dig vilse... Därför ska mitt folk föras bort i fångenskap, för de saknar kunskap. Dess ädlingar ska dö av hunger och dess larmande skaror förtorka av törst... eftersom de förkastade Herren Sebaots lag och föraktade Israels Heliges ord..." (från Jesaja kap. 2-5; [2:12,17,19; 3:8-9,12; 5:13,24]) 

Resultatet av Israels förkastande av Gud är en rättslig blindhet. Profeten uppmanas till att;

"Gå och säg till detta folk: Ni ska höra och höra men inte förstå, och ni ska se och se men inte fatta. Förhärda detta folks hjärta, gör deras öron döva och deras ögon blinda, så att de inte ser med sina ögon eller hör med sina öron eller förstår med sitt hjärta och vänder om och blir botade" (Jes. 6:9-10).

Predikandet av budskapet

Jesus och Paulus insåg att denna okänslighet för Evangeliebudskapet om Riket skulle vara en typisk reaktion på deras predikande av budskapet (Matt. 13:14-15; Mark. 4:12; Lukas 8:10; Joh. 12:40, Apg. 28:26-27). Denna blindhet kommer att bestå ...

"tills städerna blir öde och ingen bor i dem, husen blir utan folk och landet ligger öde och övergivet" (Jes. 6:11).

Israels enda hopp är den utlovade Frälsaren:

"Se, jungfrun ska bli havande och föda en son, och hon ska ge honom namnet Immanuel [som betyder Gud är med oss]" (Jes. 7:14; Matt. 1:23; se 2 Kor. 5:19: "Gud var i Kristus"). 

Den utlovade Sonen skall bli en internationell konung. Han skall förvalta den första framgångsrika världsregeringen:

"För ett barn blir oss [Israel] fött, en son blir oss given. På hans axlar vilar herradömet, och hans titlar är: Underbar, Rådgivare, Gudomlig Hjälte, Fadern i den kommande messianska tidsåldern [enligt de grekiska versionerna av den hebreiska texten], Fridsfurste. Så ska herradömet bli stort och friden utan slut över Davids tron och hans rike. Det ska befästas och stödjas med rätt och rättfärdighet från nu och till evig tid. Herren Sebaot skall se till att detta sker" (Jes. 9:6-7).

Det upproriska Israel måste först drabbas av olycka i assyrierns händer, som Gud använder som en vredes käpp, men ...

"när Herren har fullbordat hela sitt verk [utfört hela sin plan] på Sions berg och i Jerusalem, ska han ställa Assurs [Assyriens] kung till svars för frukten av hans hjärtas övermod [hans arroganta skryt] och hans stolta ögons högmod [hans högdragna stolthet] ... Och Israels ljus ska vara som en eld [skall brinna], hans Helige som en låga, och den ska bränna och förtära [uppsluka] hans törnen och tistlar, allt på [en och] samma dag" (Jes. 10:12,17).

Den överlevande kvarlevan

Resultatet kommer att bli så här på Messias framtida Dag:

"På den dagen ska Israels rest [kvarleva] och de räddade av Jakobs hus inte längre stödja sig vid honom som slog dem. I trohet ska de stödja sig vid Herren, Israels Helige... En kvarleva ska vända om... till den Gudomlige Hjälten ... Libanon ska falla i händerna på den majestätiska hjälten. Men ett skott ska skjuta upp ur Ishais [Davids fars] avhuggna stam, en telning från hans rötter ska bära frukt. Över honom ska Herrens ande vila, anden med vishet och förstånd, anden med råd och styrka, anden med kunskap och vördnad för Herren" (Jes. 10:20-21,34; 11:1-2).

Mänsklighetens uråldriga dröm om världsfred kommer att uppnås under hans styre: 

"Han ska döma de fattiga med rättfärdighet och med rättvisa skaffa rätt åt de ödmjuka på jorden. Han ska tillintetgöra de onda med sin andedräkt" (Jes. 11:4). 

(Paulus citerar detta avsnitt som motsvarande tillintetgörelsen av "den laglöse" vid Kristi återkomst - 2 Tess. 2:8.)

Messias regering

Universell fred kommer att bli följden av Messias regering:

"Vargar ska bo tillsammans med lamm, leoparder ligga bland killingar. Kalvar och unga lejon och gödboskap ska vara tillsammans, och en liten pojke ska valla dem. Kor och björnar ska gå och beta, deras ungar ska ligga tillsammans, och lejon ska äta halm som oxar. Ett spädbarn ska leka vid huggormens håla, ett avvant barn räcka ut handen mot giftormens öga. Ingenstans på mitt heliga berg ska man göra något ont eller förstöra något, för landet ska vara fullt av Herrens kunskap, liksom vattnet täcker havet. Det ska ske på den dagen [Messias Dag] att nationerna ska söka Ishais rot där han står som ett baner för folken, och den tusenåriga vilan kommer att vara härlig" (Jes. 11:6-10).

På den dagen

"På den dagen" kommer Israels återupprättelse att fullbordas:

"På den dagen ska Herren för andra gången räcka ut handen [den första var vid uttåget ur Egypten] för att friköpa en kvarleva av sitt folk som är kvar från Assyrien, Egypten, Patros, Nubien, Elam, Shinar, Hamat och kustländerna. Han ska resa ett baner för nationerna och samla de fördrivna av Israel och de kringspridda av Juda från jordens fyra hörn ... 

Och Herren ska torka ut Egyptens havsvik och lyfta sin hand mot floden med en brännande vind. Han ska klyva den i sju bäckar så att man kan gå torrskodd över ... och egyptierna ska tjäna Herren tillsammans med assyrierna. På den dagen ska Israel vara den tredje [nationen] vid sidan av Egypten och Assyrien, en välsignelse mitt på jorden. Herren Sebaot ska välsigna dem och säga: 'Välsignat är Egypten, mitt folk, och Assyrien, mina händers verk, och Israel, min arvedel!'" (Jes. 11:11-12,15; 19:23-25).

Israels mirakulösa befrielse kommer att leda till en universell tacksägelse som riktas till Gud, som nu kommer att vara närvarande på jorden i den person som är hans vice regent, Jesus, Messias. Israels återupprättelse kommer att innebära befrielse från det slaveri som Babylon tillfogade dem: 

"Herren ska förbarma sig över Jakob och än en gång utvälja Israel och låta dem få ro i deras eget land ... deras fångvaktare ska bli deras fångar, och de ska råda över sina [tidigare] förtryckare" (Jes. 14:1-2).

Universell befrielse

Babylons kung, som före Messias återkomst kommer att ha härskat över nationerna i vrede, skall bli straffad och ingen kommer att förhindra detta (Jes. 14:5-6). Den universella befrielsen uttrycks i en vacker bild av en värld räddad från kaos:

"Hela jorden har fått vila och ro, man brister ut i sång" (Jes. 14:7). "Då ska en tron [Messias tron] befästas genom nåd. I trohet ska en furste sitta på den i Davids hydda, en som söker det rätta och främjar rättfärdighet ... På den dagen ska människorna blicka upp till sin Skapare, deras ögon ska se till Israels Helige ... och Herren ska göra sig känd för egyptierna, och egyptierna ska på den tiden lära känna Herren" (Jes. 16:5; 17:7; 19:21).

Resultatet blir internationell fred bland dem som tidigare var fiender:

"På den dagen ska det finnas en banad väg mellan Egypten och Assyrien, och assyrierna ska komma in i Egypten och egyptierna in i Assyrien" (Jes. 19:21-23).

Jesajas (och de andra profeternas) profetior beskriver med lika stor tydlighet både den förödelse som kommer att inträffa när Messias ingriper och den frid som kommer att följa i hans Rike:

"Jorden blir helt ödelagd och fullständigt utplundrad ... Jorden sörjer och vissnar, världen tynar bort och vissnar ... Jorden har blivit orenad under sina invånare, för de har överträtt Guds undervisning, kränkt lagarna och brutit det eviga förbundet. Därför förtär en förbannelse jorden, de som bor på den måste straffas för sin skuld. Därför blir jordens invånare färre, bara några få är kvar. Jorden raglar som en drucken" (Jes. 24:3-6, 20).

Han kommer att manifestera sin härlighet

Sedan, när Kristus visar sig vid sin återkomst:

"De kommer att höja sina röster och sjunga för Herrens majestät. De kommer att ropa högt från havet. Månen kommer att vila och solen skämmas, ty Härskarornas Herre skall regera på Sions berg och i Jerusalem, och han skall uppenbara sin härlighet inför sina äldste" (Jes. 24:14,23). 


Det kommer att bli ett messianskt gästabud för att fira Messias triumf (den nonkonformistiska synen på all användning av vin som en synd kommer att verka egendomligt malplacerad!):

"Härskarornas Herre kommer att förbereda ett gästabud för alla folk på detta berg; ett gästabud med feta rätter och lagrade viner, feta, mustiga rätter och raffinerat, åldrat vin" (Jes. 25:6).

Blindheten kommer att avlägsnas ur folkets hjärtan:

"Han ska på detta berg tillintetgöra den slöja som beslöjar alla folk, den slöja som övertäcker alla nationerna. Han kommer att uppsluka döden i seger" (Jes. 25:7-8).

Världen kommer att instrueras i att bygga upp ett nytt system grundat på rättfärdighet ...

"för när dina [Messias] domar drabbar jorden lär sig världens invånare rättfärdighet" (Jes. 26:9).

Under tiden kommer de heliga att ha blivit uppväckta till odödlighet vid Kristi andra ankomst:

"Era döda skall leva; deras lik skall uppstå. Vakna och sjung, ni som bor i stoftet. Ty din dagg är en ljusets dagg och jorden ska frambringa sina döda [till liv, ö.a.]" (Jes. 26:19).

Den ledande tusenårsnationen

Israel kommer att bli befriat ur fångenskapen och återupprättas som den ledande tusenårsnationen:

"I kommande dagar ska Jakob slå rot, Israel grönska och blomstra. De ska fylla hela världen med frukt ... därför blir också Jakobs skuld försonad ... ni ska samlas in en och en, ni Israels barn ... Och det ska ske på den dagen att man blåser i en stor basun, och de som var försvunna i Assyriens land och fördrivna till Egyptens land ska då komma och tillbe Herren på det heliga berget i Jerusalem" (Jes. 27:6,9,12-13).

En omvändelse av nationerna kommer att följa:

"Den dagen ska de döva höra bokens ord och de blindas ögon se ur dunkel och mörker. De ödmjuka ska få allt större glädje i Herren, de fattigaste bland människor ska fröjda sig i Israels Helige" (Jes. 29:18-19).

En varning till alla som närmar sig Gud

Jesaja ger den klassiska anklagelsen om falsk religion, en varning till alla som närmar sig Gud:

"Detta folk kommer nära med sin mun och ärar mig med sina läppar, men håller sitt hjärta långt ifrån mig. Därför är deras vördnad för mig bara ett inlärt mänskobud" (Jes. 29:13).

Den mycket verkliga möjligheten att försöka tillbe Gud på grundval av ett icke-bibliskt, människogjort trossystem kommer att redogöra för den tragiska besvikelsen hos många som på den dagen kommer att säga till Jesus:

"Herre, Herre, har vi inte profeterat med ditt namn och drivit ut onda andar med ditt namn och gjort många kraftgärningar med ditt namn? ... Vi åt och drack med dig, och du undervisade på våra gator" (Matt. 7:21-22; Lukas 13:26). 

Men Jesus kommer att tala om för dem att han aldrig känt dem som kristna (Matt. 7:23, Lukas 13:27).

I samma sammanhang varnade Jesus för falska profeter som uppträder förklädda till får (Matt. 7:15). Paulus varnade för att Satans teknik skulle vara att predika en annan Jesus, ett annat evangelium och att erbjuda en annan ande (2 Kor. 11:4). Många, eller "de flesta", skulle fördärva evangeliet (2 Kor. 2:17). Det kan inte finnas någon allvarligare varning än detta. Säkerhet finns bara i en personlig granskning, av den tro man har tagit emot, i ljuset av Bibeln. Med vetskapen om att det annars kan vara förgäves och fatalt, trots att man tillber i uppriktighet (Matt. 15:9, Markus 7:7). Den enda godtagbara tillbedjan är den som görs "i Ande och i Sanning", dvs. grundad på sanningen som uppenbarats genom den bibliska uppenbarelsen (Joh. 4:23).

Guds tusenåriga rike

I början av Tusenårsriket kommer många att förstå Sanningen för första gången:

"De som gått vilse i anden ska få förstånd, de som klagar ska ta emot undervisning ... O, du Sions folk, som bor i Jerusalem, gråt inte mer. [Gud] ska förvisso förbarma sig över dig när du ropar. Så snart Han hör din röst ska Han svara dig" (Jes. 29:24; 30:19).

Räddningen av Israel genom ingripandet av deras Messias kommer att innebära att deras fiende, Assyriern, tillintetgörs:

"Inför Herrens röst ska Assyriern som slog Israel med en käpp besegras ... så ska Herren Sebaot komma ner [jmf. "När en befallning ljuder ... då ska Herren själv komma ner från himlen", 1 Tess. 4:16] för att strida på Sions berg och uppe på dess höjd ... då skall Assyriern falla" (Jes. 30:31; 31:4).

Messias och de heliga

Guds rike skall förvaltas av Messias och de heliga:

"Se, en kung ska regera i rättfärdighet och furstar ska styra med rättvisa ... Anden från höjden blir utgjuten över oss och vildmarken blir ett bördigt fält ... Då ska rätten ta sin boning i vildmarken, och rättfärdigheten bo på det bördiga fältet ... Rättfärdighetens frukt ska vara frid, och rättfärdighetens verk ska vara ro och trygghet för evigt. Mitt folk ska bo i fridfulla hem, i trygga boningar och på säkra viloplatser ... Herren uppfyller Sion med rätt och rättfärdighet ... Han ska vara din framtids säkra grund, rik på frälsning, vishet och kunskap ... En kung i sin skönhet ska dina ögon se ... Dina ögon ska skåda Jerusalem, en stillsam boning, ett tabernakel som inte flyttas bort. Dess tältpinnar ska aldrig ryckas upp, och av dess tältlinor ska ingen enda brista ... för Herren ska vara där i sitt majestät. Han ska vara för oss som floder och breda strömmar ... för Herren är vår domare och lagstiftare, Herren är vår Kung. Han är den som frälser oss" (från Jesaja kap. 32-33. [v.1,15-18; 5-6,17,20-22]).

Glädje och sång

Det messianska kungarikets glädje kommer att vara fulländad:

"Vildmarken och ödemarken ska glädja sig, hedmarken fröjda sig och blomstra som en lilja. Den ska blomstra skönt och fröjda sig, ja, fröjda sig och sjunga ... Den lame ska hoppa som en hjort, den stummes tunga ska sjunga, för vatten ska bryta fram i öknen, strömmar på hedmarken ... Herrens friköpta ska vända tillbaka och komma till Sion med sånger. Den kommande tidsålderns glädje ska kröna deras huvuden. Fröjd och glädje ska de få, sorg och suckan ska fly bort" (Jes. 35:1-2,6,10).

De Goda nyheterna (Evangeliet) om Guds rike är nära förbundet med frälsning i det messianska riket. Evangeliet introduceras av Johannes Döparen som citerar från Jesaja. Den senare placerar "den som ropar i vildmarken" (Jes. 40:3) i en miljö som innebär att Guds rike skall upprättas på jorden. Det är till denna stora händelse som Johannes och Jesus uppmanar oss att svara, när de säger:

"Omvänd er och tro på de Goda nyheterna om Guds rike!" (Matt. 3:2; Mark. 1:14-15).

Världens regering

Det storslagna framtida Riket blir därför märkbart synligt i församlingens undervisning. Det är utsikten till Kristi strålande återkomst för att inviga Riket över hela världen, vilket ger stimulans till hopp och uthållighet i enlighet med Nya testamentets skribenter. Johannes Döparens förkunnande och uppmaning till omvändelse innebär en förvarning om att världens regeringar till sist måste gå i händerna på den som de rättmätigt tillhör, Jesus Messias:

"Herrens härlighet ska uppenbaras och allt kött kommer att se det tillsammans ... Vår Guds budskap består för evigt. Du som bär de Goda nyheterna till Sion, stig upp på ett högt berg. Du som bär de Goda nyheterna till Jerusalem, höj din röst med kraft! Var inte rädd. Säg till Juda städer: "Se er Gud! Han kommer med en stark arm för att regera, Han för sin belöning med sig" (Jes. 40:5-10).

Profeten vänder sig till temat om den lidande tjänaren som i slutändan segrar som Kung. Orden är sanna för Jesus och för dem som lider med honom (jmf. "Härdar vi ut, ska vi också regera som kungar med honom" 2 Tim. 2:12):

"Se, min tjänare som jag upprätthåller, min utvalde som min själ gläder sig över. Jag har placerat Min ande på honom och han ska föra fram rättvisa åt nationerna. Han ska inte skrika eller ropa, inte låta sin röst höras på gatorna. Till och med ett brutet strå ska han inte krossa och en tynande veke ska han inte släcka. Han kommer troget att föra fram rättvisa. Han kommer inte att misslyckas eller brytas ner förrän han har upprättat rättvisa på jorden och kustländerna kommer att vänta på hans undervisning" (Jes. 42:1-4).

Israel kommer att räddas

I Messias dagar, kommer Jakobs hus (inte kyrkan!) att återställas:

"O Jakob, min tjänare, jag skall utgjuta vatten över honom som är törstig och strömmar över den torra marken. Jag ska utgjuta min ande över din säd och min välsignelse över dina avkomlingar. Och de kommer att spira upp som gräs i vatten, som pilar genom flödande strömmar. Israel kommer att bli frälst genom Herren med en evig frälsning. Ni ska aldrig i evighet behöva skämmas eller blygas mer ... Sjung, O himlar, gläd dig, O jord, brist ut i sång, O berg, ty Herren har tröstat sitt folk och kommer att vara barmhärtig mot sina betryckta" (Jes. 44:2-4).

Under den Stora vedermödans lidande före Tusenårsriket, så kommer Israel att tro att hon övergetts men;

"Kan en mor glömma sitt diande barn och inte förbarma sig över sin moderlivs son? Ja, de kan glömma. Men jag kommer inte att glömma dig ... Därför säger Herren, jag ska lyfta min hand till hedna nationerna och sätta upp min norm för folket. Då ska de komma med dina söner i sin famn och bära dina döttrar på sina axlar ... Då ska hela mänskligheten förstå att jag, Herren, är din Frälsare, och Jakobs Mäktige, din Återlösare" (Jes. 49:15,22,26).

Det stora temat i Jesajas budskap

Upprättandet av Guds rike, som tillkännagavs som de Goda nyheterna om Guds rike - det kristna evangeliet - är det stora temat i Jesajas budskap. Israel kommer att drabbas av en slutlig olycka, från vilken hon kommer att räddas genom att hennes Messias återsänds:

"Vakna, vakna! Klä dig i din styrka, O Sion, klä dig i din vackra högtidsskrud, O Jerusalem, den Heliga Staden. Från och med nu skall de oomskurna och de orena aldrig mer komma in i staden. Skaka av dig stoftet. Res dig och ta din plats, O Jerusalem. Befria dig själv från banden runt din hals, O du fångna dotter av Sion ... Hur ljuvliga är inte stegen uppe på bergen från honom som för fram Goda nyheter, och förkunnar frid, som bär fram Goda nyheter om goda ting som ska komma, och förkunnar frälsning och säger till Sion: "Din Gud regerar!" (jmf. Guds regering eller Guds rike, innehållet i Nya testamentets evangelium) (Jes. 52:1-2,7) "Brist ut i glädje. Sjung tillsammans, ni Jerusalems ruiner. Ty Herren har tröstat sitt folk och återlöst Jerusalem. Herren har blottat sin heliga arm inför alla nationerna. Och hela jorden kommer att se vår Guds frälsning" (Jes. 52:9-10).

Omvändelsen av hela världen

Israel kommer att bidra till att omvända hela världen, och hon kommer att vara fullständigt rättfärdigad:

"Så säger Herren Gud, han som samlar Israels fördrivna: Ännu fler ska jag samla till honom ... Och återlösaren ska komma till Sion och till dem i Jakob som vänder om från sitt uppror. Havets överflöd ska föras till dig, hedningarnas rikedomar ska tillfalla dig ... Jag slog dig i min vrede men i min nåd förbarmade jag mig över dig ... För den nation eller rike som inte vill tjäna dig ska förgås, dessa nationer kommer sannerligen att fördärvas ... 

Dina förtryckares söner som har plågat dig skall komma och buga inför dig. Alla dem som föraktade dig ska falla ner för dina fötter. Man ska inte mer höra om våld i ditt land eller förödelse och förstörelse inom dina gränser ... Då ska alla i ditt folk vara rättfärdiga och de skall ärva landet för evigt ... Ni som nämner Herren, tig inte. Ge Honom ingen ro förrän Han upprättar Jerusalem och gör den till en lovprisning på jorden" (Jes.56:8; 59:20; 60:5,10,12,14,18,21; 62:6-7).

De rättfärdigas triumf, de trogna utvalda från varje nation, uttrycks i gripande ordalag:

"Ty med glädje ska ni dra ut, i frid ska ni föras fram. Bergen och kullarna ska brista ut i sång inför er, och alla markens träd ska klappa i händerna" (Jes. 55:12).

Låt Ditt Rike komma

Med detta arv från den hebreiska profetian är det inte så underligt att Jesus lärde lärjungarna att be:

"Låt Ditt Rike komma" (Matt. 6:10).

och Jesajas framställning kan läggas till:

"O, att du rev isär himlen och kom ner så att bergen bävade inför dig ... så att ditt namn blir känt för dina fiender och nationerna darrar för dig ... Herren ska framträda till din glädje! ... Herren ska komma med eld ... och med sitt svärd ska Herren gå till rätta med alla människor, och många är de som blir slagna av Herren ... Och varje Nymånadsdag och varje Sabbatsdag ska alla människor komma och tillbe i min närvaro. Och de ska gå ut och se liken av de människor som gjorde uppror mot mig. Deras mask kommer inte att dö, och inte heller kommer deras eld att släckas. Och de skall betraktas med avsky av hela mänskligheten" (Jes. 64:1-3; 66:5,15-16, 23-24).

Detta är en bakgrund till Nya testamentets kungörelse av de Goda nyheterna om Guds kommande rike (Mark. 1:14-15, Lukas 4:43, etc.). En förståelse av den hebreiska profetian är nödvändig för att man skall kunna förstå Jesu, och hans samtida, förväntningar. Att evangeliet avlägsnas från sin hebreiska bakgrund leder oundvikligen till att det förvrängs. Många av de som studerar Bibeln läser Nya testamentet genom linser färgade av senare utveckling som är påverkad av grekiskt filosofiskt tänkande. Frågan som måste ställas är om detta var en rättvis utveckling eller en avvikelse från den ursprungliga sanningen.

Det kommande Riket i Psalmerna

Vi kan lägga till ytterligare information från Psalmerna, särskilt sådana som beskriver Messias gärningar, och som Nya testamentet vanligast citerar som profetior om Jesu verksamhet. I Psalm 2 beskrivs höjdpunkten i historien när världens riken skall tas över av Messias och hans heliga (jmf. Upp. 11:15):

"Varför är hednafolken [nationerna] i uppror? Varför tänker folken tomma tankar? Jordens kungar reser sig och furstarna gaddar ihop sig mot Herren och hans Smorde [Messias]. [De säger], "Vi sliter sönder deras band och kastar av oss deras rep!" Han som tronar i himlen ler, Herren gör narr av dem. Så talar han till dem i sin vrede, slår dem med skräck i sin glödande harm: "Det är jag som har insatt min kung på Sion, mitt heliga berg.

[Messias svarar], Jag vill förkunna Herrens beslut, han sade till mig: "Du är min Son, jag har fött dig i dag. Be mig, så ger jag dig nationerna till arvedel och hela jorden till egendom. Du ska krossa dem med järnspira, slå sönder dem som lerkärl." Var nu kloka, ni kungar, ta varning, ni domare på jorden! Tjäna Herren med fruktan och gläd er med bävan! Ge Sonen hyllningskyss, så att han inte vredgas och ni går under på er väg, för hans vrede kan snabbt blossa upp. Saliga är alla som flyr till honom" (Psalm 2).

Han får krigen att upphöra

Psalmisten har alltid det messianska riket i sikte:

"Alla jordens ändar ska minnas det och omvända sig till Herren, folkens alla släkter ska tillbe inför dig, för riket är Herrens och han råder över folken" (22:28-29). "Han stillar strider över hela jorden, han bryter bågen och bräcker spjutet, bränner upp vagnarna i eld" (46:10). "Hela jorden ska tillbe dig och lovsjunga dig, de ska lovsjunga ditt namn" (66:4) ... "för du dömer folken rätt och leder folkslagen på jorden" (67:5). "På grund av ditt tempel i Jerusalem ska kungar komma med gåvor till dig" (68:30). "Han ska härska från hav till hav, från floden till jordens ändar ... Alla kungar ska falla ner för honom, alla nationer ska tjäna honom" (72:8,11).

"Grip in, Gud! Håll dom över jorden, ty du skall ärva alla nationer" (82:8). "För han kommer att styra jorden. Han ska regera med rättfärdighet och folken med sin Sanning" (96:13). (Paulus citerar denna psalm till folket i Aten som en profetia om Jesu återkomst för att regera i Riket: Apg. 17:31.) "Herren regerar! Låt jorden glädjas" (97:1). "Han minns för evigt sitt förbund, budskapet som Han gav till tusen släktled, förbundet som Han slöt med Abraham och eden som Han gav till Isak ... [och sade], "Till dig ger jag Kanaans land som er arvedel och egendom" (Ps. 105:8-11).

Sätt dig på min högra sida tills...

Det hävdas ständigt, av Nya testamentets skribenter, att Jesus sitter på Faderns högra sida från uppstigandet till den Andra ankomsten. Vid den tiden kommer han att återvända för att regera i sitt Rike. Psalm 110, som förutsåg denna plan för att upphöja Messias och sedan sända honom tillbaka till jorden, är Nya testamentets favoritpsalm:

"Herren [Gud, Fadern - den ende Guden, 1 Kor. 8:6] sade till min [Davids] herre [Messias]: "Sätt dig på min högra sida tills jag lagt dina fiender som en pall under dina fötter." Din makts spira ska Herren sträcka ut från Sion. Härska mitt bland dina fiender! ... Herren vid din högra sida kommer att krossa kungar på sin vredes dag" (Ps. 110:1-2,5).

Psalmisten ber om Kristi andra ankomst, liksom Jesaja:

"Herre, sänk din himmel och stig ner" (144:5). "Låt Israel glädja sig över sin Skapare, låt Sions barn glädja sig över sin Kung ... Låt de heliga ... hämnas på hednafolken ... bind deras kungar med kedjor och deras stormän med bojor av järn, för att verkställa den dom som står skriven. Det blir en ära för alla hans heliga" (Ps. 149). 

Davids tron

Den andra psalmen samt den nästsista (Ps. 149) innehåller alltså samma centrala budskap om Riket. Davids tron är det främsta i psalm 72, som avslutar den andra psalmen (i den hebreiska Bibeln delas psalmerna upp i 5 böcker). Psalm 89 avslutar den tredje boken och handlar i första hand om den davidiska tronen. Kungariket är temat för psalmerna 96-100 samt 102. Psalm 2, som innehåller temat Messias ("Hans Smorde"), citeras ofta i Uppenbarelseboken (se t.ex. Upp. 11:15; 12:10, samt "Nationerna vredgades" 11:18, Den messianska "järnspiran" 2:27; 12:5; 19:15, Löftet om styre för de heliga 20:4).

Det är inte förvånande, även om det är häpnadsväckande obekant för de flesta kyrkobesökare, att Messias triumf i hans kommande Rike är det underliggande temat i Nya testamentets kungörande av de Goda nyheterna om Riket (evangeliet):

"[Jesus] kommer att vara stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud ska ge honom hans fader Davids tron. Han ska vara kung över Jakobs hus [inte kyrkan/församlingen! Församlingen regerar med honom, 2 Tim. 2:12; Upp. 5:10; 3:21; 2:26; 20:1-6] för evigt, och hans rike ska aldrig ta slut" (Lukas 1:32-33). 

"Jesus sade till dem: 'Jag måste förkunna de Goda nyheterna om Guds rike för de andra städerna också. Det är därför jag är utsänd'" (Lukas 4:43).

Välsignad är den kommande Kungen

När ordet "frälsning" nämndes (Luk. 19:9), "och eftersom Jesus var nära Jerusalem, så trodde de att Guds rike skulle manifesteras omedelbart" (Luk. 19:11). Jesus förklarade sedan att han måste ge sig av till sin Fader och sedan återvända med behörighet till makten att regera i Riket (Luk. 19:11-27). När han sedan kom in i Jerusalem, började ...

"hela skaran av lärjungar i sin glädje prisa Gud med hög röst för alla kraftgärningar de hade fått se: "Välsignad är han, den kommande Kungen" (Luk. 19:38). "Välsignat är vår fader Davids kommande Kungarike som kommer" (Mark. 11:10). "Välsignad är Israels Kung som kommer i Herrens namn" (Joh. 12:13).

Fariséerna uppmanade då Jesus att tillrättavisa sina lärjungar (inte okunniga judar!) för deras messianska iver, som inte alls var obefogad:

"Jag säger er, att om dessa [mina lärjungar] skulle tiga då skulle stenarna ropa [av glädje]" (Luk. 19:39-40). 

Dessa episoder visar den djupa messianismen i Nya testamentet och understryker att Jesus verkligen var Messias, den levande Gudens Son. På denna fasta klippa ska Nya testamentets församling byggas. En församling eller kyrka som förnekar Kristi andra ankomst, och Messias regering på en förnyad jord, är grundad på sand. Arvet till Riket och herradömet över jorden [1] ska delas av Jesus tillsammans med hans lärjungar:

"Vid pånyttfödelsen [den Nya tidsåldern], ska också ni som har följt mig under mina prövningar sitta på tolv troner och döma Israels tolv stammar" (Matt 19:28; Luk. 22:28-30).

Kärnan i den Nya förbundet

Detta löfte utgör själva kärnan i det nya förbundet (jmf. Lukas 22:29: "Jag utser er till makten liksom min Fader har utsett mig. Detta är mitt blod i den Nya "utnämningen." Det grekiska verbet "utnämna" är roten till det substantiv som översatts med "förbund").

"Vet ni inte att de heliga ska döma [administrera/styra] världen?" (1 Kor. 6:2). "Hur jag önskar att ni hade börjat regera ['regera' är aorist, en tempusform i klassisk grekiska], så att vi kunde regera tillsammans med er!" (1 Kor. 4:8). "Härdar vi ut i prövningar, ska vi också regera som kungar med honom" (2 Tim. 2:12). "Gud som inte skonade sin egen Son utan utlämnade honom för oss alla, hur skulle han kunna annat än att också skänka oss allt med honom?" (Rom. 8:32). "De heliga ska regera på jorden" (Upp. 5:10). "De ska sitta med Jesus på hans tron" (Upp. 3:21), få makt över nationerna (Upp. 2:26), och regera med Kristus i tusen år (Upp. 20:4). "De ödmjuka ska ärva jorden" (Matt. 5:5) (inte försvinna till himlen!). Löftet till Abraham och hans säd var att de skulle ärva världen (Rom. 4:13).

Med tanke på dessa imponerande bibliska uppgifter, är det då någon som vågar kritisera apostlarna när de frågar:

"Herre, är tiden nu inne då du skall återupprätta riket åt Israel?" (Apg. 1:6)

Petrus kastade ljus över denna fråga i sin andra predikan till de första nyomvända i den kristna församlingen. Han uppmanade till omvändelse, så att Gud ...

"sänder Messias, som tidigare förkunnades för er. Himlen måste hålla kvar honom ända tills den tid kommer då allt det återupprättas som Gud från urminnes tid har förkunnat genom sina heliga profeters mun" (Apg. 3:19-21).

Att regera tillsammans med Messias

Församlingens framtid är att regera tillsammans med Messias i det återupprättade Israel och den återställda världen. Den överlevande kvarlevan av Israel kommer att utgöra kärnan i världens befolkning som är avsedd att leva i den Nya tidsåldern och som skall invigas genom Messias ankomst. Det kommer att finnas överlevande från alla nationer som kommer att leva för att se gryningen av en ny era i en civilisation där internationell krigföring endast kommer att vara en kvarleva från det förflutna, och inte längre som nu, ett ständigt närvarande hot. I den Nya världen kommer det att finnas en församling grundad på tillbedjan av den ende Guden, Fadern (1 Kor. 8:6, Sak. 14:9) genom Hans Son, Jesus Kristus.

Jorden skall omorganiseras under en teokrati som förvaltas av Messias och hans efterföljare, de trogna från både Gamla och Nya testamentets tid. Vid uppståndelsen kommer de att få odödlighet i förvandlade kroppar, upprymda av ande (1 Kor. 15:23, 42-55). Denna förvandling kommer att ske både för de kristna som insomnat i döden och för de kristna som fortfarande lever vid Kristi andra ankomst (1 Tess. 4:13). Det kommer inte att ske något "uppryckande" 7 år före slutet! Det är först vid den tid då Jesus kommer med makt och härlighet, och tar hämnd på dem som inte lyder evangeliet" (2 Tess. 1:7-9), som alla troende kommer att ryckas upp för att möta Jesus i skyn, för att sedan återigen dala ner till jorden tillsammans med honom.

Detta är den gudomliga framtid som förkunnas av profeterna och Jesus själv. Det är också budskapet om Guds rike (eller himmelriket - orden är helt synonyma, jmf. Matt. 3:2 med Mark 1:14-15) som anförtrotts församlingen. Varför har kyrkorna [och andra kyrkliga samfund, ö.a.] varit så tysta om detta, den kristnes härliga framtid och världens enda hopp?















Populära inlägg i den här bloggen

Den Islamiska Antikristen och den Falske Profeten: Börjar med Jesus och Styggelsen

Uppenbarelseboken 13 och De sista dagarna - av Anthony Buzzard

Den Ädla Koranen

Vad säger Bibeln om att röka hasch?

Vad säger Bibeln om droger?

Ändens tid i 1 och 2 Tessalonikerbrevet

Rahab, den prostituerade, blev en hjältinna för tron.

Livets träd och Trädet med kunskap om gott och ont.

Vilddjurets märke, Den stora Vedermödan och Tusenårsriket