Djur är värdefulla i Guds ögon och inget djur är orent i sig självt.

När Gud hade skapat alla djur såg Han på sitt skapelseverk och sade att det var "mycket gott" (1 Mos 1:31). Djuren skapades före människan och Gud välsignade djuren innan Han skapade människan. Gud sade:

”Vattnet ska vimla av levande varelser, och fåglar ska flyga över jorden på himlavalvet.” Och Gud skapade de stora havsdjuren och alla levande varelser som rör sig och som vattnet vimlar av, alla efter deras slag, och alla bevingade fåglar efter deras slag. Och Gud såg att det var gott. Gud välsignade dem och sade: ”Var fruktsamma och föröka er och uppfyll vattnet i haven. Och fåglarna ska föröka sig på jorden.

Jorden ska frambringa levande varelser efter deras slag, boskapsdjur, kräldjur och jordens vilda djur efter deras slag.” Och det blev så. Gud gjorde jordens vilda djur efter deras slag, boskapsdjuren efter deras slag och markens alla kräldjur efter deras slag. Och Gud såg att det var gott.” – 1 Mos 1:20-22, 24-25.

Rovdjur nämns inte för alla djur var fridsamma och åt vegetarisk föda (1 Mos 1:30) och först därefter skapar Gud de första människorna, Adam och Eva.

Det är sant att Gud gav i uppdrag åt människan att råda över djuren, men djurlivet hör fortfarande till Gud. Att vi skulle råda över djuren betyder, som jag ser det, att vi skulle utöva ett ansvarsfullt förvaltarskap av djurvärlden (1 Mos 1:28). Det var inte meningen att det skulle innebära några obehagliga konsekvenser för djur. Mänskligheten har ett ansvar gentemot Gud med hänsyn till denna förvaltning, för den skapade världen är och förblir Guds värld (Ps 50:10-12).

Guds medkänsla för djuren uttrycks på många ställen i Bibeln. I Jona 4:11 är boskapens närvaro i Nineve en del av anledningen till Guds medkänsla för staden när Gud själv säger; "Skulle då inte jag bry mig om Nineve, den stora staden, där det finns mer än 120 000 människor som inte kan skilja mellan höger och vänster, och dessutom många djur?”

Både djur och människor är beroende av Guds försörjning (Job 12:10; Ps 104:10-30). Profeten Joels rop till Gud om att vara barmhärtig grundas också på Guds medkänsla för djurs lidande: ”Jag ropar till dig, HERRE, för en eld har förtärt betet i ödemarken och flamman förbränt markens alla träd. Även de vilda djuren längtar efter dig, för bäckarnas vatten har torkat ut och en eld har förtärt betet i ödemarken.” - Joel 1: 19-20.

I en av Jesu liknelser beskrivs att människors värde är större än fåglarnas, men det sägs inte att fåglarna, i detta fallet korpar, är betydelselösa, utan att Gud värdesätter och bryr sig om dem; ”Se på korparna. De varken sår eller skördar, de har varken förråd eller lada, och ändå föder Gud dem. Hur mycket mer värda är inte ni än fåglarna?” - Luk 12:24.

I en annan liknelse är det sparvar som används. Sparvar var något av det billigaste man kunde köpa som mat på Jesu tid. Om man köpte fyra så fick man en femte på köpet. När nu människan inte såg något kommersiellt värde alls i den där lilla sparven man fick på köpet, så ser Gud ett mycket större värde i den, för ingen av sparvarna, inte ens den minsta av dem, är bortglömd av Gud.
"Säljs inte fem sparvar för två kopparmynt? Och inte en enda av dem är glömd inför Gud." - Luk 12:6.

Hur människor nu än väljer att se på djur så är dem dyrbara levande varelser för Gud och har grundläggande rättigheter som summeras väl i Ordspråksboken 12:10; “Den rättfärdige vet hur hans boskap känner det, men de gudlösas omsorg är grym.”

Efter att synden kom in i världen skulle människor använda djur till offer samt till det hårda arbetet på jorden som en konsekvens av synden (1 Mos 3:17-19), och senare efter syndafloden även som föda (1 Mos 9:3-4). I början när jag läste om alla djuroffer i Gamla testamentet så kunde jag inte riktigt förstå varför alla dessa djur skulle offras, men tillslut förstod jag att människorna har sig själv att skylla. Det var inte Guds önskan att det skulle bli så men, fram tills dess att Messias, Guds felfria lamm, offrade sitt liv för oss en gång för alla så var det en nödvändig åtgärd (Joh 1:29). I Jesaja 1:11,13-14 säger Gud;

”Vad ska jag med era många slaktoffer till? säger HERREN. Jag är mätt på brännofferbaggar och gödkalvars fett, jag har ingen glädje i blod av tjurar, lamm och bockar. Bär inte fram fler meningslösa matoffer! Röken av dem är avskyvärd för mig. Nymånad, sabbat och utlysta fester - jag tål inte ondska och högtid tillsammans. Min själ hatar era nymånader och högtider. De har blivit en börda för mig, jag är trött på att bära den."

Någon kanske undrar sig över varför djur skulle lida för människors synd, men Han som skapat både djur och oss själva vet så mycket mer än vi. Människor måste inse att vi inte kan förstå allt Gud gör. Hans intellekt kommer alltid att övergå vårt eget, som det oändliga universum alltid kommer att vara större än den lilla planet vi lever på.

När vi lär känna Honom så blir vi tryggt förvissade om att Han kommer att återställa allt så fantastiskt underbart att det till och med kommer att överträffa våra vackraste drömmar. Som det står i Jesaja 55:8-9 och Predikaren 3:11;

”Mina tankar är inte era tankar, och era vägar är inte mina vägar, säger HERREN. Nej, så mycket som himlen är högre än jorden, så mycket mer är mina vägar högre än era vägar och mina tankar högre än era tankar.” Allt har Han gjort skönt i sin tid. Också evigheten har Han lagt i människornas hjärtan. Ändå kan de inte förstå Guds verk, från begynnelsen till änden.”

Att råda över djuren bör utövas med kunskapen om att de är Guds skapelser och att de tillhör Gud och är värdefulla i Hans ögon. Därför tycker jag att en sådan sak som troféjakt inte alls stämmer överens med att leva ett gudfruktigt liv. Människors herravälde över djuren borde istället bestå i vård och omsorg, inte missbrukande av makt. Att råda över djuren är väl inte en licens för ett grymt utnyttjande av djur?! Djur har sannerligen fått lida oerhört mycket pga människan.

Gud är engagerad i hela sitt skapelseverk och har till och med skapat ett förbund med både människor och djur. När Gud skapade regnbågen som ett tecken på förbundet med allt levande på jorden säger Gud till Noa och hans söner:

”Se, jag ska upprätta mitt förbund med er och era efterkommande efter er och med alla levande varelser som är hos er: fåglar, boskapsdjur och jordens alla vilda djur, alla som har gått ut ur arken, alla djur på jorden. Jag ska upprätta mitt förbund med er: Aldrig mer ska allt liv utrotas genom flodens vatten. Aldrig mer ska en flod komma och fördärva jorden."

Och Gud sade: ”Detta är tecknet på det förbund som jag för all framtid sluter med er och med alla levande varelser hos er: Min båge sätter jag i skyn, och den ska vara tecknet på förbundet mellan mig och jorden. När jag låter moln stiga upp över jorden och bågen syns i skyn ska jag tänka på mitt förbund, det som har slutits mellan mig och er och alla levande varelser, allt liv, och vattnet ska inte mer bli en flod som utplånar allt liv. När bågen syns i skyn och jag ser på den, ska jag tänka på det eviga förbundet mellan Gud och alla levande varelser, allt liv på jorden.” Och Gud sade till Noa: ”Detta är tecknet på det förbund som jag har upprättat mellan mig och allt liv på jorden.” - 1 Mos 9:8-17.

Trots att det finns saker som Gud har gjort som vi aldrig till fullo kommer att förstå, till exempel hur Han har skapat universum och allting i det, så kan vi lära känna Honom. Och faktum är att Gud vill att vi ska lära känna Honom och Han har bara vårt bästa för ögonen (Joh 17:3; Jes 55:6).

Därför är Bibeln skriven på ett språk som alla människor kan förstå. Djur används ofta som metaforer för att beskriva egenskaper osv på ett levande sätt som gör att alla människor av alla språk genom alla tider kan förstå.

Till exempel för att tillrättavisa israeliternas ständiga otrohet, som i Jesaja 1:3; "En oxe känner sin ägare, en åsna sin herres krubba, men Israel känner inget, mitt folk förstår ingenting."

Och i Hosea 13:7-8 beskriver Gud sitt raseri över israeliternas hårdnackade otrohet; "Då blev jag som ett lejon för dem, jag lurar som en leopard vid vägen. Jag kommer över dem som en björnhona som mist sina ungar. Jag river upp deras bröstkorg och slukar dem där som en lejonhona. Markens vilddjur ska slita dem i stycken."

I Jesaja 31:5 läser vi om hur Gud ska beskydda sitt folk: "Som fågeln breder ut sina vingar ska Härskarornas JAHVE beskydda Jerusalem. Han ska beskydda och hjälpa, skona och rädda."

På samma sätt använde Jesus liknelser från djurvärlden i sin undervisning. I Matteus 10:16 sade Jesus: "Se, jag sänder er som får in bland vargar. Var därför listiga som ormar och oskyldiga som duvor."

Och Jesus uppfyllde profetian i Sakarja 9:9 (Matt 21:5; Joh 12:15) när han red in i Jerusalem på ett åsneföl som symboliserar fred;
"Fröjda dig storligen, du Sions dotter! Höj jubelrop, du Jerusalems dotter! Se, din konung kommer till dig, rättfärdig och segerrik är han. Han kommer ödmjuk, ridande på en åsna, på en åsninnas föl."

Ja, det finns många exempel, men för att gå tillbaka till det här med ”rena och orena” djur som jag skrev om i mina förra inlägg… om du lägger listan med orena djur från Moselagen bredvid dig, eller om du har några av dem i minnet, så ser du att många av dem är med i verserna här.

Likadant när profeten Hesekiel i en syn från Gud får se Keruber (Guds änglar av högre rang) där deras ansikten ska beskriva deras egenskaper;
”Deras ansikten liknade människoansikten, och alla fyra hade lejonansikten på högra sidan. På vänstra sidan hade alla fyra tjuransikten, och alla fyra hade örnansikten." - Hes 1:10 (jmf Hes 10:14 och Upp 4:7).

Förutom ansikten av människor och tjurar, så var det ansikten av lejon och örnar, alltså djur som listades som "orena" i Moselagen. Men när Gud vill förmedla kraft och majestät så gör Han ofta jämförelser med djur som i Moselagen ansågs vara "orena", t ex lejon, örnar och hästar.

Hästen symboliserar strid och i Bibelns sista bok (som bland annat visar framtida händelser om hur Jesus kommer att segra över ondskan och regera i Guds rike) får Johannes i en syn se Jesus Kristus vid sin framtida återkomst ridande på en vit häst; ”Och jag såg himlen öppen, och se: en vit häst, och han som satt på den heter Trofast och Sann, och han dömer och strider i rättfärdighet.” - Upp 19:11.

Restriktionerna omkring ”rena och orena djur”, den orena statusen enligt den föråldrade Moselagen, gällde för matoffer och döda djur, självdöda eller inte. Med andra ord var alla djur "rena" så länge de levde! Så man fick röra dem och arbeta med dem, man fick rida på hästar och kameler, ha hamstrar och fåglar, leka med grisar och hundar, klappa kaniner och katter, simma i samma vatten som sälar, groddjur och alla möjliga fiskar, osv.

Därför tror jag inte att Gud skapade några djur som "orena" i sig själv (Rom 14:14). Från början var de inte ens avsedda att ätas. Gud välsignade dem, såg på sina fantastiska skapelser och sade att allt var gott!

Gud har lovat oss att förbannelsen över jorden kommer att tas bort när tiden är inne. Människor som somnat in i döden kommer att väckas upp till liv igen, men det står inget om en uppståndelse för djuren. Men som sagt, människor vet inte allt, i själva verket vet människor väldigt lite när allt kommer omkring (1 Mos 9:4; 3 Mos 17:11; 1 Kor 15:26, Mark 10:27, Efes 3:20, Pred 3:11, Upp 21:3-4).

”Vad ögat inte sett och örat inte hört och människans hjärta inte anat, det har Gud berett åt dem som älskar honom.” – 1 Kor 2:9.

"Din rättfärdighet är som väldiga berg, Dina domar som det stora havsdjupet. Både människor och djur räddar Du, HERRE." - Ps 36:7.

Djuren är precis som vi människor en del av Hans storslagna skapelseverk och inte orena i sig själv. Det är därför vi i den underbara profetian om framtiden får se små barn leka fritt med vargar och leoparder, lejon, björnar och ormar. Och vi kan vara helt förvissade om att Gud som inte kan ljuga håller vad Han lovar (Tit 1:1-2; Jes 65:17-25).

”Vargar ska bo tillsammans med lamm, leoparder ligga bland killingar. Kalvar och unga lejon och gödboskap ska vara tillsammans, och en liten pojke ska valla dem. Kor och björnar ska gå och beta, deras ungar ska ligga tillsammans, och lejon ska äta halm som oxar. Ett spädbarn ska leka vid huggormens håla, ett avvant barn räcka ut handen mot giftormens öga. Ingenstans på mitt heliga berg ska man göra något ont eller förstöra något, för landet ska vara fullt av HERRENS kunskap, liksom vattnet täcker havet.” - Jes 11:6-9.

”Vargar ska beta med lamm, lejon ska äta halm som oxar, och stoft ska vara ormens föda. Ingenstans på mitt heliga berg ska de göra något ont eller skadligt,” säger HERREN." – Jes 65:25.

”Liksom regnet och snön faller från himlen och inte återvänder dit utan vattnar jorden så att den blir fruktbar och grönskar och ger säd till att så och bröd till att äta, så ska det vara med ordet som går ut från min mun. Det ska inte komma tillbaka till mig förgäves utan att ha gjort vad jag vill och utfört vad jag sänt det till.” - Jes 55:10-11.

”Se, det jag förkunnade förut har kommit. Nu förkunnar jag nya ting, jag låter er höra om dem innan de visar sig. Kom ihåg det som hänt för länge sedan, för Jag är Gud, och det finns ingen annan Gud, ingen som Jag. Jag förkunnar från början vad som ska komma och långt i förväg det som inte har skett. Jag säger: Mitt beslut ska förverkligas, allt Jag vill kommer Jag att göra." - Jes 42:9; 46:9-10.

Och Han som satt på tronen sade: "Se, jag gör allting nytt." – Upp 21:5.

Kevin Richardson "The Lion Whisperer" en man som blivit "en i flocken". Själv väntar jag tålmodigt tills den Nya världen är här. :-)

Det är inte avhållandet av mat eller andra ritualer som ger Gud ära, utan kärleken till Gud och våra medmänniskor!

Så hur kan det nu komma sig att kristna får lov att äta gris och skaldjur, och kamel också för den delen? Var det för att Gud helt plötsligt fick för sig att tillåta det utan någon egentlig mening eller logisk förklaring? Nej, absolut inte. Precis som det finns en mening med allt som står i Bibeln, så finns det en djupare innebörd av detta också.

Gud har förmåga att blicka in i framtiden och Han inspirerade sina tjänare på Bibelns tid att skriva ner profetiorna så att vi skulle få förhandskunskap om framtiden eftersom Han vill att vi ska veta vilka avsikter Han har för vår framtid. Guds profet Amos skrev: ”Jahve Gud gör ingenting utan att uppenbara sin hemlighet för sina tjänare profeterna” (Amos 3:7).

Och Gud själv sade:

”Se, det jag förkunnade förut har kommit. Nu förkunnar jag nya ting, jag låter er höra om dem innan de visar sig. Kom ihåg det som hänt för länge sedan, för jag är Gud, och det finns ingen annan Gud, ingen som jag. Jag förkunnar från början vad som ska komma och långt i förväg det som inte har skett. Jag säger: Mitt beslut ska förverkligas, allt jag vill kommer jag att göra." - Jesaja 42:9; 46:9-10 

På samma sätt lät Gud oss långt i förväg veta att Messias skulle frambringas som den utlovade avkomman till Abraham, och om vad som skulle ske fram tills dess. Faktum är att den allra första profetian i Bibeln handlar om Kristus. (1 Mos 3:15) Även om tiden efter lät Gud oss få förhandskunskap om, liksom andra saker som ännu inte har skett men som kommer att ske i framtiden, både långt framåt i tiden och nära, som sådant som händer i den tiden vi lever i nu. (Ga 3:8,14;4:4, Lu 3:15; 1 Pt 1:19-20 och 2 Ti 3:1-5;12-13; Mt 24:3-44)

När det gäller vilken mat som tillåts så måste vi läsa om det Gamla och det Nya förbundet i Bibeln för att förstå, de två förbund som många verkar blanda ihop. Jag försökte sammanfatta de båda förbunden i stora drag i mitt förra inlägg. Och nu vill jag på samma förhoppningsvis enkla sätt skriva om matrestriktionerna i det Gamla förbundet (med Mose) och varför dem avskaffades när det Nya förbundet (med Messias) trädde i kraft. Som vanligt länkar jag till bibelverser och ber om att du själv också undersöker Bibeln (Apg 17:11). Jag vill inte upprepa mig allt för mycket så läs gärna mitt förra inlägg först för ett inledande sammanhang till detta.

Genom det Gamla förbundet med de mosaiska lagarna (Mose lag) blev judarna avskilda och skyddade från resten av dåtidens folk i världen eftersom Guds utlovade Messias Kristus skulle frambringas ur dem. Det Gamla (nationella och bokstavliga) förbundet med Mose var ett tillfälligt förbund som skulle fungera som en uppfostrare och övervakare för att bereda för det Nya (internationella och andliga) förbundet med Kristus. När sedan Kristus kom och uppfyllde alla profetiorna i det Gamla förbundet (gamla testamentet) så var det naturligtvis inte längre nödvändigt att skilja israeliterna åt från hedningarna (icke-judar) som resten av dåtidens folk i världen bestod av.

I det Gamla förbundet fanns flera hundratals lagar, däribland lagar om vilka djur man fick äta. Dessa lagar avskaffades med det Gamla förbundet när Jesus dog på korset, eftersom han med sin död uppfyllde det Gamla förbundets ceremoniella lagar. Så Moses lag (Moses Torah) försvann för att ge plats för Kristi lag (Messias Torah) i det Nya förbundet. Vilket också innebar att Jesu Kristi efterföljare/sanna kristna fick (och får) lov att äta vilket djurkött dem vill, även gris, kamel, skaldjur, bläckfisk och kanin, bara för att nämna några. Men för att ta det från början;

De allra första människorna åt endast växtbaserad mat. Och Gud sade:

”Se, jag ger er alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med frukt som har frö. Det ska ni ha till föda. Och åt jordens alla djur, åt himlens alla fåglar och allt som krälar på jorden, allt som har liv, ger jag alla gröna örter till föda.” - 1 Mos 1:29-30. 

Som du ser, så var Guds ursprungliga avsikt att människor inte skulle äta kött och inte heller djuren skulle vara köttätare. Allt skulle andas frid och harmoni. Men senare när de första människorna Adam och Eva syndade, dvs då de trotsade Guds normer, så kom synden in i världen med allt vad det innebar och det skedde innan de fick barn, så när de fick barn var skadan redan skedd och därför ärvde alla deras kommande barn synden, dvs synden gick i arv till hela mänskligheten.

Längre fram på Noas tid hade mänsklighetens förfall pga synden bara blivit värre och med den hade ondskan bredit ut sig men, Noa fann nåd inför Guds ögon. Därför lät Gud floden översvämma de gudlösas värld, ja hela den forntida världen drunknade i floden, men Han bevarade Noa, rättfärdighetens förkunnare, med hans familj samt minst en hanne och en hona av alla slags djur. (Rom 5:12; 1 Mos 3:17-19; 6:5-7,11-12, 8; 2 Pet 2:5)


Efter syndafloden sade Gud till Noa att ALLA djur fick lov att ätas. Tänk på att nu var inte bara marken förbannad på grund av Adams synd utan allt växtliv på jorden hade dessutom blivit förstört efter att den översvämmats av syndafloden. Mänskligheten skulle nu breda ut sig till jordens alla hörn i en förändrad värld som låg i den ondes våld pga syndens inträde i världen (1 Joh 5:19). Gud lät då människor äta kött men, blodet skulle de absolut inte äta. Och förbudet mot att äta blod gäller för kristna än idag.

 "Allt som rör sig och lever ska ni ha till föda. Så som jag har gett er de gröna örterna ger jag er nu allt detta. Men kött som har kvar sitt liv, nämligen sitt blod, ska ni inte äta." – 1 Mos 9:3-4

Något som också är intressant är att strax innan Gud beviljade Noa och hans familj att äta kött så säger Gud;

 "Fruktan och skräck för er ska komma över alla djur på jorden och alla fåglar under himlen, över allt som krälar på marken och över alla fiskar i havet. De är givna i er hand." (1 Mos 9:2) 

Så innan människor fick äta kött så kände djuren inte fruktan och skräck för människor som många gör nu. Vi lever alltså långt ifrån den fridfulla och harmoniska värld tillsammans med djuren som var Guds mening från början. Som jag ser det så blev köttätandet en konsekvens av människans synd, precis som med djuroffer;

"Jag har min glädje i barmhärtighet och inte i offer, i kunskap om Gud mer än brännoffer.” (Hos 6:6).

Gud gjorde inga förändringar med Abraham när det gällde vilka djur som fick ätas. Abraham förklarades rättfärdig på grund av tro - inte på grund av laggärningar. (Gal 3:5-6; Rom 4:3; Jak 2:23) Men indelningen av ”rena och orena djur” fanns redan innan syndafloden då man inte åt kött, och gällde när man offrade till Gud. Offren skulle påminna människor om deras syndfulla tillstånd och pekade fram emot Jesu Kristi lösenoffer då han offrade sitt liv för hela mänskligheten en gång för alla som ”Guds Lamm som tar bort världens synd!” och därefter skulle vi inte längre bära fram djuroffer (Matt 20:28; Joh 3:16; Heb 9:11-12; 1 Kor 15:45; Joh 1:29).

Lagen om vilka djur man fick äta kom först med Moses 430 år senare, och var bara en lag utav hundratals andra i ett förbund instiftat av Gud där Moses var medlare. Den långa listan på matrestriktioner innehöll förbud mot att äta kamel, klippgrävling, hare, svin, skaldjur, olika slags fiskar, fåglar, insekter, med mera. (5 Mos 14:3-21; 3 Mos 11) Det var vanligt bland vissa hedniska stammar att använda alltifrån får till grisar när de offrade till sina demoniska avgudar och vissa hedningar offrade till och med sina barn till avgudar. Israels nation skulle hålla sig helt avskilda från allt hedniskt inflytande.

Men förbundet med Mose skulle som sagt endast gälla fram till dess att avkomman Jesus Kristus kom och offrade sitt liv som ett lösenoffer för att befria mänskligheten från synd och död (Mark 10:45; Ef 1:7-8) så som Gud hade utlovat till Abraham (1 Mos 22:18). När Jesus sedan hade kommit, blivit korsfäst och uppstånden, så uppfylldes ”lagen och profeterna” vilket betydde att det Nya Förbundet trädde i kraft med Jesus Kristus som medlare. Jesus sa till sina lärjungar;

"Detta är vad jag sade till er medan jag ännu var hos er: 
Allt måste uppfyllas som är skrivet om mig i Mose lag, profeterna och psalmerna." 
Sedan öppnade han deras sinnen så att de förstod Skrifterna. Och han sade till dem: 
"Det står skrivet att Messias ska lida och på tredje dagen uppstå från de döda, och att omvändelse och syndernas förlåtelse ska förkunnas i hans namn för alla folk, med början i Jerusalem." - Luk 24:44-47

 ”Gud är en, och en är medlare mellan Gud och människor: människan Kristus Jesus, som gav sig själv till lösen för alla. Detta vittnesbörd skulle frambäras när tiden var inne” (1 Tim 2:5-6, se också Efes 3:5-6,10-12)

"Jag är den gode herden.
Den gode herden ger sitt liv för fåren."
Joh 10:11

Det betyder att vi ska följa Jesus, och Jesu efterföljare är Guds barn och Abrahams avkomlingar, arvingar efter löftet (Gal 3:29). Så istället för Mose lag så skulle människor nu följa Kristi lag som är en internationell lag för alla som vill bli Jesu efterföljare. Mose lag tjänade som en skugga framtill verkligheten, Kristus. När Kristus väl kom, behövdes inte lagen/skuggan mer.

 "Låt därför ingen döma er för vad ni äter och dricker eller när det gäller högtid eller nymånad eller sabbat. Allt detta är en skugga av det som skulle komma, men själva verkligheten är Kristus." – (Efes 3:11; Kol 2:16-17; Gal 3:24; Heb 10:1-2)

Det var ett nytt förbund som skapades, inte en ny religion. Ett nytt förbund som skulle skrivas på tavlor av kött i våra hjärtan, inte på tavlor av sten. Ett nytt förbund som inte är bokstavens utan andens förbund. "För bokstaven dödar, men anden ger liv", som det står i 2 Kor 3:3,6.

 "Detta är förbundet som jag efter denna tid ska sluta med Israels hus, säger HERREN: 
Jag ska lägga min lag i deras inre och skriva den i deras hjärtan. Jag ska vara deras Gud, och de ska vara mitt folk." - Jer 31:33; Hebr 8:10; 10:16)

Det finns dock en del kristna som verkar vilja dra mer åt judaismen efter att de upptäckt hedniska element i postbiblisk kristendom. Jag kan till viss del förstå det pga de obibliska lärorna i "traditionell kristendom" som treenighetsläran, odödliga själar osv. Och även med tanke på den ”moderna kristendomen” som verkar gå rakt emot allt vad Bibeln lär och som ofta är chockerande obiblisk för att inte säga anti-biblisk. Så se upp för "kristna" vars tro bygger på deras egna ideer och filosofier, och som tycker att alla kan tolka Bibeln som de känner för. En del menar till och med att Gamla testamentet inte har något värde och därför inte ens behöver läsas. (Matt 7:21-23)

Det är Bibeln som ska vara vårt rättesnöre med dess Upphovsman Jahve Gud som den högsta auktoriteten. Inte obibliska kyrkotraditioner, kyrkofäder, grekisk filosofi, andra religiösa böcker eller läror, självutnämnda profeter, påvar, biskopar och annat obibliskt och/eller hedniskt. Oavsett vad de kallar sig, kristna eller inte, om du söker den sanna bibliska läran så sök i Bibeln! (1 Kor 4:6; 2 Tim 3:16-17) Jesus var och är fortfarande jude. Jesus Kristus, Guds enfödde son (Joh 3:16), föddes och växte upp i samma tro som Abraham, Isak och Jakob. Den ursprungliga och sanna kristna tron är densamma som Abrahams tro, Abraham kallas för trons fader. Enkelt uttryckt betyder kristendom "att följa och lyda Jesus Kristus", dvs vi ska följa Kristi lag (inte Mose lag). Vi ska alltså inte gå tillbaka till judaism, till Mose och det Gamla förbundet. Kristna ska följa Messias Kristus och hålla sig till Kristi lag (Messias Torah).

Icke-judar i Bibeln som blev Jesu efterföljare gick inte över till judaismen. Judar och icke-judar som blev Jesu efterföljare följde inte Moses, utan Jesus Kristus. Så både ”oomskurna och omskurna, hednakristna och judekristna”, som blev Jesu efterföljare (sanna kristna) blev alla en del av förbundet som Gud instiftade med Abraham (inte med Mose). Och än idag är det så att alla människor kan bli en del av förbundet som Gud instiftade med Abraham;

”Skriften förutsåg att Gud skulle förklara hedningarna rättfärdiga av tro och gav i förväg detta glädjebud till Abraham: I dig ska alla folk bli välsignade. Alla är ni Guds barn genom tron på Kristus Jesus. Alla ni som blivit döpta till Kristus har iklätt er Kristus. Här är inte jude eller grek [hedning/icke-jude], slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus. Och om ni tillhör Kristus är ni avkomlingar till Abraham, arvingar efter löftet”- Gal 3:8,26-29.

Evangeliet om Guds rike, det evangelium som Kristus kom för att predika, skulle nu spridas till alla människor i hela världen! (Luk 4:43; Matt 24:14) Därför blev också den sociala uppdelningen som orsakades av de gamla tillfälliga mosaiska lagarna olämpliga. Att israeliterna/judarna varit Guds utvalda folk satt väldigt djupt och många judar betraktade ”hedningarna” som orena och menade att de inte fick umgås med dem och förstod ännu inte helt att Gud inte är partisk, utan älskar alla människor. Att umgås kring mat har i alla tider varit ett naturligt sätt för människor att umgås på, men på grund av de gamla restriktionerna omkring "ren och oren mat" så skapades stora problem för judar och hedningar att umgås pga den stora mur av separation som de mosaiska lagarna hade skapat. Och det var skillnader som kristendomen inte skulle upprätthålla, tvärtom!

Aposteln Petrus hemma hos Cornelius.
Han och hans släktingar var några av de första
oomskurna/hedningar/icke-judar
som blev kristna.
- Apg 10.

När Gud skulle förbereda aposteln Petrus (som var judekristen) för att predika evangeliet till en hednisk (icke-judisk) familj så lät Gud honom i en syn se ”orena” djur (enligt det Gamla förbundet). Petrus fick i synen se;

”himlen öppen och hur något som liknade en stor linneduk kom ner. Fäst i sina fyra hörn sänktes den ner till jorden, och i den fanns jordens alla fyrfotadjur och kräldjur och himlens fåglar. Och en röst kom till honom: "Res dig, Petrus, slakta och ät!" 

Petrus svarade: "Nej, nej, Herre! Jag har aldrig ätit något oheligt eller orent." 

 Då sade en röst för andra gången till honom: "Vad Gud har förklarat rent ska inte du kalla orent."

Senare i kapitlet berättas det vad Petrus sade när han förstod att Gud är opartisk;

"Nu förstår jag verkligen att Gud inte gör skillnad på människor, utan tar emot den som fruktar Honom och gör det som är rätt, vilket folk han än tillhör." (Apg 10:11-15, 34-35)

Bland dem som ville fortsätta följa Mose lag, fanns fariseérna som Jesus var väldigt sträng mot då de trodde sig vara förmer än andra och blint följde lagen utan att förstå syftet och betydelsen med den. I Markus 7:6-8,18-23 berättas det om några fariseér och skriftlärda som kritiskt ifrågasatte att Jesus och hans lärjungar som hade kommit för att äta middag utan att ceremoniellt ha tvättat sina händer. Detta var nämligen något som judarna själv hade lagt till som en tradition till det Gamla förbundet. De lade större tonvikt på ceremoniell renlighet enligt deras egna påhittade traditioner och betraktade dem som lika bindande som Guds lag, men Jesus svarade dem:

"Jesaja profeterade rätt om er, ni hycklare. Det står skrivet: 
Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig. 
Deras vördnad för mig är meningslös, för lärorna de lär ut är människobud. 
Ni överger Guds bud och håller er till människors stadgar."

Och vidare till sina lärjungar sa han:

"Inser ni inte att inget som går in i människan utifrån kan göra henne oren, 
eftersom det inte går in i hennes hjärta utan ner i magen och ut på avträdet?" 
Därmed förklarade han all mat ren. Och han fortsatte: 
"Det är det som kommer ut ur människan som gör henne oren. Inifrån, från människornas hjärtan, kommer de onda tankarna: sexuell omoral, stöld, mord, äktenskapsbrott, girighet, ondska, svek, orgier, avund, hädelse, högmod och dårskap. Allt detta onda kommer inifrån och gör människan oren." 

Därmed satte han stopp för lagen om ren och oren mat från Tredje Moseboken. En annan skriftlärd förstod det rätt när han i Mark 12:28-34 kommer fram och frågar Jesus;

"Vilket är det främsta av alla buden?" 

Då svarade Jesus: "Hör Israel! HERREN vår Gud, HERREN är en. Och du ska älska HERREN din Gud av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft. Sedan kommer detta: Du ska älska din nästa som dig själv. Inget annat bud är större än dessa." 

Den skriftlärde sade: "Du har rätt, Mästare, det är sant som du säger. Han [Gud] är en, och det finns ingen annan än Han. Och att älska Honom av hela sitt hjärta och av hela sitt förnuft och av hela sin kraft och att älska sin nästa som sig själv, det är mer än alla brännoffer och andra offer."

Så, som du ser så är det inte en sådan trivial sak som mat som för oss närmare Gud. (1 Kor 8:8, Rom 14:17) Vi ska inte föras bort av främmande läror och regler om mat. (Hebr 13:9) Ät allt som säljs...utan att ställa frågor för samvetets skull, för jorden är HERRENS med allt vad den rymmer. (1 Kor 10:25-26, 31) Det som kristna ska avhålla sig ifrån när det gäller mat är kött offrat till avgudar, från blod, från kött av kvävda djur (Apg 15:28-29).

Av de profetior och den förhandskunskap som Gud har gett oss i Bibeln så förstår vi var främmande läror (om bland annat mat) kommer ifrån då det står att efter en tid skulle några;

”avfalla från tron, och följa villoandar och onda andars läror, 
förledda av hycklande lögnare som är brännmärkta i sina samveten. 
De förbjuder folk att gifta sig, och befaller dem att avstå från mat 
som Gud har skapat för att tas emot med tacksägelse av dem som tror och känner sanningen. 
Allt som Gud har skapat är gott, och inget är förkastligt 
när det tas emot med tacksägelse." - 1 Tim 4:1-4.

Jesu undervisning i det Nya förbundet (nya testamentet) är densamma för alla. Det är inte avhållandet av mat eller andra ritualer som ger Den Allsmäktige Guden ära, utan kärleken till Gud och våra medmänniskor! Kristi lag som Gud har instiftat med Kristus som medlare har en mycket högre moralstandard och betyder så mycket mer än ytliga ritualer och kan gälla för vemsomhelst varsomhelst i världen!

Relaterade ämnen: Helighet/hjärteinställning.

Helighet kommer inte av att man äter eller inte äter viss mat, eller utför andra rituella handlingar, utan helighet kommer från rätt hjärteinställning.

"Därför säger Kristus när han träder in i världen: Offer och gåvor ville Du [Gud] inte ha, men Du har berett mig en kropp. Brännoffer och syndoffer gladde Dig inte. Då sade jag: Se, jag har kommit för att göra Din vilja, Gud. I bokrullen [Skriften] står det skrivet om mig." - Hebr 10:5-7 - läs vidare i vers 8-18. 

Det finns mycket att skriva om när det gäller det Gamla och det Nya förbundet, så detta inlägg är långt ifrån fullständigt. Men kort sagt så handlade mycket i det Gamla förbundet (Mose lag) om just lagar, regler, det yttre och israeliternas nation (judarna/det köttsliga Israel). Det bestod av många regler och föreskrifter som påverkades av miljö och traditioner i de hedniska samhällena runt omkring. Genom lagarna blev judarna åtskilda och skyddade från dessa samhällen och resten av dåtidens folk i världen, avgudadyrkande nationer med vidskepliga övertygelser, osv.

Eftersom den utlovade Messias, Jesus Kristus, skulle frambringas ur dem så skulle deras nation hållas helig och därför handlade lagen om allt ifrån hygien, mat, hälsa, osv, till religiösa ritualer. Men när så Jesus Kristus äntligen kom och uppfyllde alla profetiorna i det Gamla förbundet (gamla testamentet) så var det naturligtvis inte längre nödvändigt att skilja israeliterna åt från hedningarna (icke-judarna) som resten av dåtidens folk i världen bestod av. Tvärtom, eftersom Guds evangelium om riket, som Jesus hade kommit för att förkunna, nu skulle spridas till alla folk och nationer på jorden.

Så Moses lag (Moses Torah) försvann för att ge plats för Kristi lag (Messias Torah) i det Nya förbundet. Det Gamla nationella och bokstavliga förbundet med Mose skulle fungera som en uppfostrare och övervakare för att bereda för det Nya internationella och andliga förbundet med Messias, Jesus Kristus. Det Gamla Förbundet med Mose var alltså bara ett tillfälligt förbund och gällde endast israeliterna (judarna/det köttsliga Israel). Det skulle alltså inte gälla hela mänskligheten och verkligen inte för alla tider.

Många av de mosaiska lagarna (moselagar) skulle vålla stora besvär om de skulle hållas av alla runt hela jorden idag. Bara för att ta några exempel; tänk på högtider relaterade till skörd i länderna runt Medelhavet, de skulle inte alls passa in på andra områden på jorden då vi har olika tider och årstider. Och hur skulle det gå för eskimåerna om de skulle följa matlagarna i tredje Moseboken? Skulle de ens kunna överleva utan sälkött och valspäck?

Det skulle också bli ganska kortlivat om man befann sig i vissa länder och beslöt sig för att hålla sabbat eller liknande då risken för dödsstraff är alltför stor. Bara att bekänna sig som jude/kristen i vissa delar av världen är inbegripet med livsfara. Dessutom är det omöjligt att hålla Mose lag, för den kräver djuroffer i templet, som inte längre finns kvar, i Jerusalem. Det går inte heller att bara välja ut lite saker här och där från lagen, för det står tydligt att om du bara håller en del, eller några delar av Mose lag, så är du skyldig att hålla hela lagen. (Gal 5:2-3)

Till skillnad från det nationella "köttsliga Israel" så är Guds internationella "andliga Israel" inte bundet av: judiska högtider, sabbat, fysisk omskärelse, lagar om mat, religiösa ritualer, djuroffer, etc. (Kol 2 16-17; Rom 2:25-29; Mark 7:19)

Jesus såg rakt igenom de religiösa ledarnas korruption av lagen. Det var döda (ytliga) ritualer som de dessutom utförde med stor arrogans och mycket hyckleri. På utsidan kunde de religiösa ledarna ses av människor när de reciterade sina böner, tvättade sina händer och bara åt en viss typ av mat. Men på insidan var deras hjärtan sjuka av hat, avundsjuka, girighet och annan ondska. Istället för att rena sina hjärtan gjorde de en stor sak av att tvätta sina händer på ett visst sätt, osv. De missbrukade lagen för att skryta om sin egen förträfflighet! Därför vidtog Jesus Kristus lämpliga åtgärder enligt den auktoritet som Gud hade gett honom. För att avlägsna sådant hyckleri förklarade han all mat ren.

I Mark 7:18-23 sa Jesus: 

"Inser ni inte att inget som går in i människan utifrån kan göra henne oren, eftersom det inte går in i hennes hjärta utan ner i magen och ut på avträdet?" Därmed förklarade han all mat ren. Och han fortsatte: "Det är det som kommer ut ur människan som gör henne oren. Inifrån, från människornas hjärtan, kommer de onda tankarna: sexuell omoral, stöld, mord, äktenskapsbrott, girighet, ondska, svek, orgier, avund, hädelse, högmod och dårskap. Allt detta onda kommer inifrån och gör människan oren."

Helighet kommer inte av att man äter eller inte äter viss mat, eller utför andra rituella handlingar, utan helighet kommer från rätt hjärteinställning. Vid ett möte längre fram som hölls för att överväga vad som skulle krävas av hedningarna (icke-judar som ville bli Jesu efterföljare/kristna) i samband med det mosaiska-systemet, så kom "några från fariseernas parti som hade kommit till tro... och sade att man måste omskära hedningarna och ålägga dem att hålla Mose lag." Men genom Guds helige ande beslutade apostlarna att inte lägga fler bördor på de som ville bli Jesu efterföljare, mer än att de skulle hålla sig borta från kött offrat till avgudar, från blod, från kött av kvävda djur och från sexuell omoral. (Apg 15:5,28-29)

Ritualen med den fysiska omskärelsen krävs alltså inte längre, men fullbordas ändå med en fördjupande uppfyllelse, som hjärtats omskärelse.

"Jude är man i sitt inre, och hjärtats omskärelse sker genom anden och inte genom bokstaven. Då får man sitt beröm inte av människor utan av Gud." (Rom. 2:29).

Till exempel, medan fysisk omskärelse var ett absolut krav på judarna såväl som på hedningarna inom det Gamla förbundet (1 Mos 17:9-14), så talade Jesus genom Paulus och gjorde det klart att omskärelsen nu skulle förstås på ett icke-fysiskt vis, alltså på ett andligt vis, invärtes av hjärtat, och inte på ett ytligt sätt. Jesus kom alltså för att uppfylla de hebreiska skrifterna (Gamla testamentet) med "lagen och profeterna". Jesus säger i Matt 5:17

"Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla."

Att göra Din vilja,
min Gud, är min glädje. 
Din lag är i mitt hjärta.
Ps 40:9; Heb 10:5-7.

Allt detta betyder att lagen har blivit uppfylld, dvs dess djupare andliga avsikt har uppenbarats och blivit obligatorisk. De hebreiska skrifterna ska förstås i ljuset av det Nya förbundet (Nya testamentet). Det finns två olika förbund, två olika prästämbeten involverade - en instiftad av Gud genom Moses och en annan instiftad av samme Gud genom Messias, som är Jesus Kristus. Kristna ska hålla Kristi lag. Om någon håller Mose lag gör man Jesus otillräcklig, dvs man erkänner inte Jesus. Sanningen är att om vi försöker göra oss rättfärdiga genom Mose lag, så förnekar vi Messias och förbannar oss själva, då en förbannelse är förbunden med lagen.

"De som håller sig till laggärningar är under förbannelse. Det står skrivet: Förbannad är den som inte håller fast vid allt som står skrivet i lagens bok och gör därefter." 

(Gal 3:5,10,13; jmf 5 Mos 27:26)

Vem förhåller sig till en skugga, när man kan förhålla sig till verkligheten? Om du stod och väntade på din vän utanför en byggnad, och din vän kom gående på andra sidan byggnaden med solen i ryggen, så skulle du först se din väns skugga innan din vän kom fram runt hörnet av byggnaden. Skuggan hade gett en form eller kontur av din vän, men när du väl såg din vän klart i verkligheten så hade du slutat titta på skuggan och istället se på din vän. För vem ägnar uppmärksamhet åt en skuggbild när man ser den verkliga personen framför sig?

Detsamma gäller för Jesus Kristus. Mose lag gav en kontur över vad Kristus skulle innebära och tjänade bara som en skugga framtill verkligheten, Kristus. När Kristus väl kom, behövdes inte skuggan=lagen mer.

"Lagen ger en skuggbild av det goda som kommer, men inte tingen i deras verkliga gestalt. Därför kan aldrig lagen genom samma offer som ständigt frambärs år efter år fullkomna dem som träder fram. Annars hade man väl slutat offra? De som tjänstgör hade då redan varit renade en gång för alla och inte längre haft några synder på sitt samvete." - Hebr 10:1-2.

Om offren som upprepades gång på gång hade varit tillräckliga, så skulle de inte behövas upprepas. Istället tjänade offren som en ständig påminnelse om synden.

"Varför gavs då lagen? Den blev tillagd på grund av överträdelserna för att gälla tills avkomlingen kom, han [Messias] som löftet gällde. Den utfärdades genom änglar och lades i en medlares [Moses] hand." - Gal 3:19.

Abraham och löftet om Messias, 1 Mos 22:18, Gal 3:16

Lagen skulle alltså göra folket medvetna om deras överträdelser (synder) och mänsklighetens behov av en befriare/återlösare, dvs Messias/Kristus. Lagen antogs 430 år efter förbundet med Abraham, det högtidliga löftet från Gud till Abraham om att befriaren, Messias, skulle komma i hans släktled. Och Abraham förklarades rättfärdig på grund av tro - inte pga laggärningar. Därför var lagen bara en tillfällig lag eftersom den bara skulle gälla fram tills dess att Messias kom. För att skydda nationen som Messias skulle frambringas ur, så fungerade lagen som en "övervakare" (uppfostrare) för att leda folket fram till återlösaren/befriaren Messias. (Gal 3:24; 17; 5-6, 19-29; Rom 4:3, Jak 2:23)

Det gamla Moseförbundet (430 år efter Abraham) var alltså bara mellan israeliterna och Gud, där Mose var medlare mellan dem och Gud. Men sen kom uppfyllelsen av lagen i Guds nya förbund där Jesus är medlare mellan hela mänskligheten och Gud;

"Gud är en, och en är medlare mellan Gud och människor: människan Kristus Jesus, som gav sig själv till lösen för alla. Detta vittnesbörd skulle frambäras när tiden var inne," - 1 Tim 2:5-6.

En del blandar ihop Mose lag med Kristi lag. Jesus var jude och föddes under Mose lag. Det var alltså inte en ny religion som skapades, utan ett nytt förbund där vi istället för Mose lag ska följa Kristi lag. Till skillnad från Mose lag som var betungande, så är Kristi lag inte det (Matt 11:28-30). Jesus introduceras i Nya testamentet som det Nya förbundets budbärare.

“Lagen gavs genom Mose, men nåden och sanningen kom genom Jesus Kristus.” - Joh 1:17.

Jesus utgöt sitt eget blod för att bringa det nya förbundet i kraft. Precis som ett testamente inte träder i kraft förrän den som testamentet utgår ifrån har dött. Mose lag ger varken rättfärdighet eller frälsning. Men;

"Kristus är lagens fullbordan, till rättfärdighet för var och en som tror." - Rom 10:4. 

“Men nu har Kristus ett högre prästämbete [än Leviterna], liksom han också är medlare för ett bättre förbund som är grundat på bättre löften.” -  Hebr 8:6

Detta visar att Messias nya förbund, Kristi lag ersätter den gamla bokstavliga mosaiska lagen. Det nya förbundet infördes och fastställdes av Jesus och Paulus var en tjänare av det Nya förbundet och talade som en judekristen. Kristna ska hålla sig inom Messias Torah, dvs "Kristi Lag". Det finns omfattande instruktioner i Romarna, Galaterna, Hebreerna som visar att vi nu har en andlig lag, och inte en bokstavens lag (Gal 6:2; 1 Kor 9:21; Rom 7:6)

"Han har gett oss förmåga att vara tjänare åt ett nytt förbund, som inte är bokstavens utan Andens. Bokstaven dödar, men Anden ger liv." - 2 Kor 3:6

När Jesus dog en gång för alla som en försoning för mänsklighetens synd så avskaffades de gamla lagarna i det Gamla förbundet med Moses eftersom Jesus uppfyllde det Gamla förbundets cermoniella lagar. Budet om att tro och lyda det kristna evangeliet är klart, lättförståeligt och tillgängligt för alla i hela världen, obegränsat av omständigheter, lagstiftningar, geografi etc. Det är en fråga om hjärtat/sinnet istället för ytliga och fysiska förordningar. Den ende sanne Guden vill ha sådana som tillber Honom av hela sin själ och hela sitt hjärta i sann kärlek, inte med döda stumma ritualer.

"Men det kommer en tid, och den är redan här, när sanna tillbedjare ska tillbe Fadern i ande och sanning. Sådana tillbedjare vill Fadern ha. Gud är ande, och de som tillber honom måste tillbe i ande och sanning." - Joh 4:23-24.

Innan var vi "döda" genom våra överträdelser och synder men av nåden är vi frälsta genom tron, och inte på grund av laggärningar för att ingen ska berömma sig. Jesus Kristus har rivit skiljemuren, fiendskapen i det Gamla förbundet med Moses. Han har satt Moselag ur kraft med dess bud och stadgar, så att alla människor kan försonas med Gud (Efes 1:18-21; 2:1-2, 8-9, 11-19).

Jesus sa till den samariska kvinnan;
“Det kommer en tid, och den är redan här, när sanna tillbedjare ska tillbe Fadern i ande och sanning. Sådana tillbedjare vill Fadern ha. Gud är ande, och de som tillber Honom måste tillbe i ande och sanning." - Joh 4:23-24.

Relaterade ämnen: Kärlek/Ära.

Islam med dess imamer och försvarare har inget värde för debatt om vad kristna får eller inte får äta, eller om kristen tro överhuvudtaget.

Varför skulle kristna bry sig om ifall muslimer äter något som islam förbjuder eller inte? Och varför skulle kristna använda en annan religiös bok för att försöka rättfärdiga eller övertyga om sin egen? Mitt första svar skulle bli "ja varför, det är ju helt ointressant för mig som kristen". Men svaret på den andra frågan skulle göra att jag faktiskt hade börjat fundera på om min egen religion är sann, eller inte...

"Muslimer äter inte griskött, blod eller självdöda djur. Bibeln förbjuder också det!", påstår muslimska ledare och många av deras anhängare. Men att tro att Bibeln förbjuder människor från att äta griskött visar på stor okunskap om Bibeln och ger ett falskt och vilseledande intryck. Om man läser Bibeln förstår man att detta förbud, var ett tillfälligt förbud som endast skulle gälla för ett speciellt folk (israeliterna) utvalt för just den tiden. Det var alltså inte avsett som ett förbud för alla människor i alla tider.

Om muslimska ledare hade uttalat sig så här p.g.a. okunskap så kunde det vara en ursäkt, men när de medvetet missbrukar Bibeln för att förleda andra människor så är de storbedragare. Men varför förvånas när Koranen själv säger att ”Allah är den störste bedragaren” och Allahs slavar följer bara sin religion och profet. (Jämför med vad Bibeln säger om bedragare i 2 Kor 11:14-15; Upp 12:9.) Så islams ledare och försvarare fortsätter bedra med att plocka ut bibelverser ur sitt sammanhang.

Men varför håller de sig inte bara till Koranen? Därför att islam inte kan stå för sig själv, den saknar sanningens fasta grund. Den kan inte förklara och definiera varför vissa saker är förbjudna, utan bara att det är förbjudet för att Muhammed sa det.

Alla med lite bibelkunskap vet att även skaldjur, många olika fisksorter med dess rom (t.ex. rysk kaviar), hare, kanin, kamel, samt flera andra djur - var förbjudna att äta för israeliterna i det Gamla testamentet (3 Mos.11). Så när muslimer som tror på sina ledare pekar finger åt kristna för att de äter griskött, så äter de själva kamel, kanin, skaldjur etc som var förbjudet enligt Moselagen. De pekar finger åt någon de felaktigt tror begår en synd, medans de själva verkligen begår en stor synd genom att håna och hyckla. Det tyder inte bara på okunskap utan också på fel hjärteinställning. Enligt islam är det viktigare att du avhåller dig från griskött, än från bedrägeri och hat. Den ende sanne Jesus (dvs Guds son, Messias Kristus) avslöjade hycklare så här i Matt 23:23-28;

Ve er, skriftlärda och fariseer, era hycklare! Ni ger tionde av mynta, dill och kummin, men försummar det viktigaste i lagen: rättvisan, barmhärtigheten och troheten. Ni borde göra det ena utan att försumma det andra. Blinda ledare! Ni silar mygg och sväljer kameler.

Ve er, skriftlärda och fariseer, era hycklare! Ni rengör utsidan av bägaren och fatet, men inuti är de fulla av rofferi och hämningslöshet. Blinde farisé, rengör först insidan av bägaren, så blir också utsidan ren.

Ve er, skriftlärda och fariseer, era hycklare! Ni liknar vitkalkade gravar. Utanpå ser de fina ut, men inuti är de fulla av de dödas ben och all möjlig orenhet. Så är det också med er. Utanpå ser ni rättfärdiga ut inför människor, men inuti är ni fulla av hyckleri och ondska.

Islams ledare och försvarare som ivrigt pekar finger åt kristna och hänvisar till den föråldrade Moselagen borde veta bättre. För enligt den var det alltså lika "orent" med bland annat kamel, kanin och skaldjur som att äta gris (3 Mos 11:1-8; 5 Mos 14:6-8). Läs i både Koranen och haditherna att Muhammed bestämde att bl.a. kamel, kanin och skaldjur får ätas (Sahih Bukhari 2572; 2485; Al-An'am 6:142-147; Al-Haj 22:36, Al-Ma'idah 5:96) och att urin från kameler får drickas (Sahih Bukhari 8:82:794; Sahih Muslim 16:41:30).

I "Camel urine and Islam" står det: "Eftersom muslimer tror att Muhammed var en profet som fick gudomliga uppenbarelser så fortsätter de att ordinera kamelurin som medicin trots att det saknas bevis för att det finns något medicinskt värde i kamelurin och att indikationer finns på att det är skadligt att dricka det."

Att många islamiska ledare står oemotsagda bland sina egna är inte heller så konstigt då bara ett fåtal muslimer vågar läsa Bibeln, dvs om de kan läsa den alls då den är förbjuden i många muslimska länder. Om det hade blivit tillåtet för folk i alla muslimska länder att få läsa och äga egna Biblar så hade vanligt folk kunnat jämföra och bilda sina egna uppfattningar om vad de vill tro på. Men även om islamiska ledare skulle sluta sprida förtal och hat mot kristna och andra icke-muslimer, så talar koranen sitt tydliga språk. Dessutom bör man inte glömma att för många muslimer som lever i friare länder sitter rädslan för att läsa Bibeln så djupt att de kan behöva hjälp. Jämför med Jehovas vittnen som är livrädda för att läsa material (speciellt andligt/religiöst) som inte kommer från deras organisation. Det är samma mekanism som i andra sekter. Att islam skulle betyda fred är också en bedräglig lögn. Islam betyder underkastelse, inte fred.

Den heliga Skriften, eller Bibeln, är en samling av samstämmiga skrifter med samma röda tråd och tema rakt igenom från början till slut. Bibeln säger till oss att ”inte gå utöver vad Skriften säger” (1 Kor 4:6 jmf Jes 40:8) Och Upp 22:18-19 säger om Bibeln, dvs Skriften:

”För alla som hör profetians ord i denna bok betygar jag: Om någon lägger något till dessa ord, ska Gud lägga på honom de plågor som beskrivs i denna bok. Och om någon tar bort något från orden i denna profetias bok, ska Gud ta ifrån honom hans del i livets träd och i den heliga staden som beskrivs i denna bok.” 

Det säger sig själv att någon annan efterföljande bok till Bibeln inte finns (och inte heller någon självutnämnd profet som kommer med motstridande läror). Så påståendet om att koranen skulle vara en fortsättning på Bibeln är lika befängt som om Mormonerna, Jehovas vittnen eller vem som helst, skulle påstå detsamma. Koranen, som tydligt motsäger Bibeln, kom många många århundraden efter Bibeln och är ett hopkok av plagiat genom hörsägen, hedniska sedvänjor och ritualer, spiritism, gnosticism, apokryfer, judiska, kristna och arabiska folksagor och fabler. Islam har allt efter som tiden gått försökt ta efter Bibeln i sin strävan att bedra hela världen (– läs mer om det Här och Här).

Att islam skulle vara en abrahamitisk religion klingar lika illa som att islam skulle vara en monoteistisk religion. Muhammed förde fram Allah och tron på honom som monoteistisk, men egentligen är Allah bara en utav alla de olika gudarna i den polyteistiska avgudasamlingen som araberna trodde på innan islam fanns. Dock stämmer det att Allah är den störste bland avgudarna. Muhammeds hedniske far, som dog innan Muhammed föddes, bar redan namnet 'Abd Allah, som betyder "Allahs slav", och hans farbror kallades Obeid Allah.

Men för att återgå till det felaktiga påståendet i början av detta inlägg, "Muslimer äter inte griskött, blod eller självdöda djur. Bibeln förbjuder också det!", lägg märke till denna vers i Koranen, Al-Baqarah 2:173 där det står:

Han har bara förbjudit dig döda djur, blod, fläskkött och det som har varit tillägnat till andra än Allah. 

Jämför nu ovanstående koranvers med bibelverserna här i Apostlagärningarna 15:28-29:

”Den helige ande och vi har beslutat att inte lägga på er någon mer börda förutom följande nödvändiga regler: att ni håller er borta från kött offrat till avgudar, från blod, från kött av kvävda djur och från sexuell omoral.” 

Inte bara liknar koranversen ett pinsamt plagiat av den bibliska versen, utan dessutom har förbudet mot ”sexuell omoral” som det står i Bibeln, bytts ut mot ”fläskkött” i Koranen. Så enligt Muhammed och Koranen är det viktigare att avhålla sig från fläskkött än från sexuell omoral?!

Enligt kristendomen ska maten inte vara lika viktig som "att älska Gud och sin nästa." Men enligt islam är maten viktigare än om man skadar och dödar icke-muslimer och andra muslimer som inte följer Sharia, den islamiska lagen. Det finns individer inom alla religioner som beter sig vidrigt, men det är en stor skillnad på om vidrigheterna ingår i religionens doktrin - eller inte. Det är som ett land där en medborgare begår vidrigheter som är tillåtna enligt landets lag - eller inte. Och bara för att nämna några exempel så är månggifte och äktenskap med barn tillåtet enligt islam. Jag tycker det säger mycket om någon tycker dieten är viktigare än moralen. (Matt 5:44-48; 22:37-39; 1 Kor 8:8) Även om alla muslimer inte lever som ovanstående, så skulle jag personligen inte vilja tillhöra en religion som tillåter och uppmuntrar till saker som innebär så mycket lidande och misär.

Förr hänvisade islamiska ledare till att fläskkött är ohälsosamt, men nu när det bevisats att fläsk inte är mindre hälsosamt än något annat kött så hittar de på annat. Självklart krävs det regler kring hygien och hantering, men det gäller inte bara för griskött. Att griskött inte är mindre hälsosamt att äta borde framgå av kulturer som äter fläsk i stora mängder som i östra Asien, Västafrika, Stillahavsområdet och Latinamerika, som inte har problem med sjukdomar pga fläskkött. Faktum är att kineser som verkligen är storkonsumenter av fläsk är världens största etniska grupp. Hur skulle de kunna blomstra och bli så många om fläskkött var ohälsosamt?!

Visst kan du bli väldigt sjuk av att äta rått griskött, men rå kyckling är ännu farligare då du kan dö av det ännu snabbare. "Om maten inte kokas tillräckligt, eller om beredningsområdet inte är rent spelar det ingen roll om du äter kyckling, biff eller fläsk", säger Donald Schaffner, en professor i livsmedelsmikrobiologi vid Rutgers University. Salmonella-infekterad kyckling eller E. coli-infekterad nötkött är farligare än Trichinellosis-infekterat fläsk.

Sedan har islamiska ledare skyllt på att grisar äter avföring. Men det är inte hela sanningen för det finns fler djur som äter avföring som muslimer får äta ändå. Grisar gör det bara om det är från ett växtätande djur och då endast i nödfall. Jämför det med kaniner och kycklingar som äter avföring hela tiden trots att det inte är i nödfall. Ändå är det halal, alltså tillåtet för muslimer att äta.

Koranen uppmuntrar till lögn och bedrägeri, se Taqiyyah, (jämför med vad Bibeln säger om lögn - Joh 8:44) och "lögn föder lögn", så frågan är om man ens bör förvånas när man hör att muslimer inte äter fläsk för att "grisar är homosexuella och äter sina barn"?! Tyvärr finns det många präster, och andra som kallar sig kristna, som påstår en massa dumt också. Men jämför det de säger med vad Bibeln säger (Apg 17:11; 2 Tim 2:15) innan du väljer vad du ska tro. Efter att jag studerat Bibeln övergav jag Jehovas vittnens läror, och trots att massor påstår annat så är många av de traditionella kyrkornas läror helt enkelt obibliska läror, som t.ex treenighetsläran.

En del som läser detta kanske vill kalla mig för islamofob, ett ord som flitigt används när någon vill tysta en sund och nödvändig granskning av islam. Kristendomen har länge fått utstå en konstant kritik inför ett ganska okritiskt accepterande av islam. Det är helt okej med mig om någon vill granska och evt kritisera, men låt inte granskningen vara ensidig. Granska även andra religioner eller trosuppfattningar, även om det råkar vara islam. En sanning som inte tål granskning är ingen sanning!

Faktum är att ju mer kunskap man får om islam, desto mer kritisk blir man. Det är som med Jehovas vittnen, de som lämnat sekten vet oftast mer om den efteråt, jämfört med innan de lämnade sekten därför att de först efteråt vågade undersöka alla fakta. Det som sekter, såsom Jehovas vittnen och Islam, sysslar med är hets mot sanningsägare. De är så rädda för granskning att de kör med hot och skrämseltaktik. Både ett Jehovas vittne och en muslim vet att "dödsstraff" väntar om de kritiserar och/eller lämnar sin respektive religion, den ene på ett mentalt/själsligt plan, den andre bokstavligen fysiskt.

Islam med dess imamer och försvarare har inget värde för debatt om vad kristna får eller inte får äta, eller om kristen tro överhuvudtaget. De kan fortsätta bedra och läsa i Koranen om hur de ska hata icke-muslimer, eller så kan de vända om (Hes 33:11; Pred 10:8; Ps 35:8, 2 Tim 3:13; 2 Tim 2:23-26).

Här är två videor med ex-muslimer som har mycket mer att berätta, Alcohol is HARAM!! But Cursing and Hating is halal?? och Islam Means Peace (Not Really) Och med det lämnar jag ämnet islam, åtminstone för ett tag. För visst har kristna rätt att försvara sin tro mot koranens alla lögner och förtal.

Mycket i Moselagen handlade om lagar, regler, det yttre och nationen. Och Jesus Messias som alla profetior i det Gamla testamentet pekade fram på, kom och uppfyllde profetiorna och avslutade det hela på korset. Men mer om det gamla Moseförbundets matlagar nästa gång, och om varför kristna får lov att äta fläskkött, dvs om de vill. Jag vill inte för jag är vegetarian (förutom fisk och skaldjur) men det har inget med religion att göra.

Två av Guds underbara skapelser. Så söta!

Relaterade ämnen: Helighet/hjärteinställning och Kärlek/Ära.