Social rättvisa är inte Rättvisa
I Lukas 12:13-15 varnar Jesus för girighet när han konfronteras av en man som vill att han ska omfördela rikedom.
Mannen säger; ”Mästare, säg till min bror att han delar arvet med mig.” Men då svarar Jesus; ”Människa, vem har satt mig till skiljedomare mellan er?” Sedan sade han till dem: ”Se till att ni aktar er för all slags girighet, för livet handlar inte om att ha överflöd på ägodelar.”Dessa självutnämnda socialistiska rättvisekämpare anser att staten måste gripa in om du har andra åsikter än dem och den agenda de följer. För alla som inte håller med uppfattas som fiender och måste därför uppfostras i att tänka ”rätt”, dvs politiskt korrekt. Men vet du vad, då lever vi inte i ett fritt samhälle.
Om du inte vill leva i ett sådant samhälle så håll dig vaken, dvs var vaksam på vad som sägs och görs i ”den sociala rättvisans namn”. Ja, till och med från kyrkor och vissa församlingar hörs budskapet om att kristna ska engagera sig i Social rättvisa. Men Bibeln säger inte så alls.
I Jesaja 30:18 står det att HERREN är en rättvis Gud. Och det finns många hänvisningar till Rättvisa i Bibeln, men aldrig Social rättvisa. Men vad är skillnaden? Är det inte samma sak? Nej, Social rättvisa är inte Rättvisa. Rättvisa är att få vad du förtjänar utan några speciella privilegier. Social rättvisa är att få det du INTE förtjänar för att du har vissa privilegier (som etnicitet, kön, osv).
Social rättvisa vill sätta sig över både Sanning och Rättvisa.
Låt oss ta ett exempel om en man som rånar någon. Rättvisa kräver bara en sak, att han ställs inför domstol och om han är skyldig, straffas. Men Social rättvisa frågar inte bara om personen är skyldig utan också om hans ekonomiska situation, uppväxt, etnicitet, osv. Men i allt detta förloras en mycket viktig sak, nämligen individens egna ansvar för vad han faktiskt har gjort.
En man som misshandlas under sin uppväxt kan måhända vara mer benägen att begå ett våldsbrott än en man som är uppvuxen i ett kärleksfullt hem. Men dessa fakta kan inte och bör inte avgöra hans skuld eller oskuld. För Rättvisa handlar först och främst om Sanning, om personen är skyldig eller oskyldig till brottet. Att komma från dåliga förhållanden är ingen ursäkt för att skada andra människor. Majoriteteten av de som växer upp i mindre bra miljöer begår INTE våldsbrott.
Och hur är det med de som har skadats och utsatts för dessa brott? Bör inte de och andra laglydiga medborgare vara de som samhället ser till först i sådana här fall? Rättvisa kräver att alla ska vara lika inför lagen och svarar därför med ett JA. Men Social rättvisa kräver att alla ska vara likställda och svarar därför NEJ. För de menar istället att vi måste gynna de fattiga framför de rika, kvinnor framför män, svarta framför vita, invandrare framför infödda, muslimer framför kristna, osv.
Men Bibeln ser inte världen på detta sätt. Tvärtom talar den mot allt detta. Så här säger några bibelställen:
... Du ska inte följa mängden och rätta dig efter den i det onda, så att du vränger rätten när du vittnar i något mål. Du ska inte vara partisk för den fattige i hans rättssak. (2 Mos 23:2-3)
Du ska inte göra orätt när du dömer. Du ska inte hålla med någon för att han är fattig och du ska inte vara partisk för den som har makt. Du ska döma din nästa med rättvisa. (3 Mos 19:15)
Rättvisa och endast rättvisa måste råda... (5 Mos 16:20)
Den som friar en brottsling och den som fördömer en rättfärdig är båda avskyvärda för HERREN. (Ords 17:15)
Gud är inte partisk. (Rom 2:11)Men detta betyder inte att det inte ges plats för medkänsla. Bibeln är full av exempel på medkänsla och barmhärtighet för ”änkan, den föräldralösa, osv. (Jak 1:27... ) Men medkänslan följer på Rättvisan, inte tvärtom. Dessutom visar Rättvisan i sig själv medkänsla, först för den som fallit offer för brottet och till dess nära och kära, och sedan för brottslingen. För hur kan du nånsin bli en bättre människa om du inte först inser att du har gjort något fel? Så straffet ska innebära att sona för sitt brott, ångra sitt brott och tänka om, ändra sig till det bättre. Då blir det bra både för honom (eller henne) och för samhället.
Biblisk rättvisa har alltid lagt vikt vid att hjälpa förtryckta människor, svaga, sjuka, fattiga osv. Så den aspekten av Rättvisa ska kristna bekänna sig till. Men ingenstans förespråkar Jesus att regeringen ska straffa de rika eller använda folks intvingade skattepengar för att hjälpa de fattiga, osv.
Sekulär rättvisa i Socialismens namn
Även om Social rättvisa kan låta bra på ytan, så är det i grund och botten Socialism, omfördelning av välstånd, att alla ska vara likställda och det syftar i sin tur till att ändra och undergräva verklig Rättvisa. Enligt Social rättvisa ska alla få samma resultat oavsett insats. Men att alla ska vara likställda, att det ska vara lika för alla oavsett om det är förtjänt eller inte, förstör i realiteten hela samhället. Det finns människor som har unika egenskaper, eller som kan jobba hårt i många år. Men om de inte får skörda resultat av sitt hårda arbete, utan tvingas ge det ifrån sig för att det ska vara "Social rättvisa", varför ska de då anstränga sig, varför då arbeta hårt överhuvudtaget?
Människor är villiga till att arbeta hårt om de vet att de får skörda det de sår. Men om man inte får det, vad är det då värt? Då kvittar det vad man gör. Västvärlden byggdes på begrepp som lika möjligheter för alla, att du kan bli något om du arbetar på det. Men med den sekulära rättvisan i socialismens namn så blir det samma slutprodukt oavsett vad. Att alla ska behandlas på samma sätt utan att ta hänsyn till om någon arbetar mer än andra och vice versa betyder också fördelning av rikedom som är något helt annat än vad Bibeln talar om. Att med tvång ta från de som har och ge till de som inte har, är inget som varken Jesus eller Bibeln förespråkar.
Tänk på Jesu liknelse med talenterna; Mannen i liknelsen hade åtta talenter som var en stor förmögenhet på den tiden. Innan han reste utomlands anförtrodde han sin rikedom åt tre av sina arbetare och förväntade att de skulle göra affärer med dem tills han kom tillbaka. Den förste arbetaren fick fem talenter, den andre två och den tredje en. De två som investerade pengarna och fick vinst fick beröm, och den som grävde ner sin andel blev bestraffad. Arbetarnas herre förväntade att de skulle förvalta pengarna efter bästa förmåga, så han som inte gjorde något alls för att få vinst blev därför bestraffad för att han motarbetade sin herres intressen.
Även om liknelsen (läs den här; Matt 25:14-30) egentligen handlar om hur vi ska förvalta evangeliet om Guds rike, så kan man ändå säga att liknelsen visar mer på kapitalism, och inte det minsta på socialism.
Kärleken till pengar är en rot till allt slags ont. I sitt begär efter pengar har vissa kommit bort från tron och vållat sig själva mycket lidande (1 Tim 6:10).Men vad med pengaväxlarna i templet då? Främjade Jesus den socialistiska tankegången när han sparkade ut pengarväxlarna ur templet i Jerusalem? Observera platsen där händelsen inträffade. Det var på den heligaste platsen, Guds hus. Han körde inte bort pengarväxlare från marknadsplatser eller banker. Så Jesus var inte arg på själva kommersen i sig, men han blev arg över att det skedde i Guds hus (Matt 21:12-13, Joh 2:13-16).
Vårt eget ansvar, inte statens.
Jesus råder oss att ha en generös ande, att visa vänlighet, osv. Men han menar att det är vårt ansvar, inte regeringens. Tänk på Jesu liknelse om den barmhärtige samariten;
som handlar om en man som var på väg från Jerusalem ner till Jeriko och råkade ut för rövare som slet av honom kläderna, misshandlade honom, och lämnade honom halvdöd där på vägen. Men så kom en samarit förbi och han hjälpte denne stackars man på plats med sina egna resurser. (läs hela här; Lukas 10:25-37)Så fråga dig själv om Jesus föredrar att du ger av dina egna resurser/pengar fritt till vem du vill för att hjälpa behövande? Eller om han föredrar att politiker tvingar dig genom skatter för att finansiera deras Sociala rättvisa?
Nu handlar liknelsen egentligen inte om pengar i sig, utan om den barmhärtighet som mannen på vägen visades av samariten. Den handlar om att hjälpa av hjärtat, inte om tvingande skatter. (jmf 2 Kor 9:7)
Tänk också på liknelsen om arbetarna i vingården. I den anlitar en markägare några arbetare för att plocka druvor. Vid dagens slut inser han att han behöver fler arbetare för att få jobbet klart. Därför går han med på att betala dem en hel dagslön för bara en timmes arbete. När en av arbetarna som arbetat en hel dag klagar på att det är orättvist så svarar markägaren:
Men trots att Social rättvisa INTE är ett bibliskt begrepp så menar ändå många kyrkor och församlingar att kristna ska engagera sig i detta system. Att de tycker det beror på att de inte längre betraktar bibliska principer som bindande. Men kan de då verkligen kalla sig för kristna? Är de inte i själva verket politiska aktivister...?
För bakom alla som engagerar sig i Social rättvisa (även de som krigar på nätet med mantran om ”allas lika värde” osv) så finns det ett underliggande sofistikerat och avskyvärt diaboliskt system som använder dessa människor som dess fotsoldater, en djupare vänsterideologi som ser Västvärlden med dess demokrati och kristendomen som dess främsta fiende. En sekulär rörelse som inte är baserad på en biblisk världsbild, utan härstammar från en anti-kristlig och nihilistisk världsbild som är förankrad i Marxismen. Som i sin tur härstammar från en mycket obiblisk ogudaktig ateistisk världsbild som är oförenlig med kristna värderingar, och som bara leder till kaos och splittring av kyrkan/församlingen, vilket vi redan sett hända.
Det är en förrädisk förödelse som kommit in i kyrkan som är mycket splittrande i sin natur. Dess idéer har ersatt bibliska principer i många kyrkor och församlingar. Så det är en strid mellan kristna värderingar och anti-kristna värderingar. Den förstnämnda är förankrad i Rättvisa, den senare är det inte. Vi behöver inte Social rättvisa som definieras av världen för Gud är själva grunden och standarden för rättvisa och moral.
Bibeln visar oss Guds rättvisa, evangeliet visar hur Jesus och den kristna församlingen såg till de svaga och förtryckta. Jesus skulle aldrig godkänna något som undergräver skapandet av välstånd som lyft massor av människor ur fattigdom. Social rättvisa är inte Rättvisa, och Jesus var verkligen ingen socialist. Han älskade Gud och människor. Inte FN eller Staten.
Tänk också på liknelsen om arbetarna i vingården. I den anlitar en markägare några arbetare för att plocka druvor. Vid dagens slut inser han att han behöver fler arbetare för att få jobbet klart. Därför går han med på att betala dem en hel dagslön för bara en timmes arbete. När en av arbetarna som arbetat en hel dag klagar på att det är orättvist så svarar markägaren:
”Min vän, jag är inte orättvis mot dig. Var du inte överens med mig om en denar? Ta det som är ditt och gå. Men jag vill ge den siste lika mycket som jag gav dig. Får jag inte göra som jag vill med det som är mitt? Eller ser du med onda ögon på att jag är god? (Matt 20:1–16).Det här är mer principer om utbud och efterfrågan, privat egendom och frivilliga kontrakt, och INTE om Socialism. Jesus godkände aldrig tvungen omfördelning av rikedom. Den idén är förankrad i avund [som i Bibeln brukar liknas vid "onda ögon"] och girighet (1 Sam 18:9, 2 Mos 20:17).
Men trots att Social rättvisa INTE är ett bibliskt begrepp så menar ändå många kyrkor och församlingar att kristna ska engagera sig i detta system. Att de tycker det beror på att de inte längre betraktar bibliska principer som bindande. Men kan de då verkligen kalla sig för kristna? Är de inte i själva verket politiska aktivister...?
För bakom alla som engagerar sig i Social rättvisa (även de som krigar på nätet med mantran om ”allas lika värde” osv) så finns det ett underliggande sofistikerat och avskyvärt diaboliskt system som använder dessa människor som dess fotsoldater, en djupare vänsterideologi som ser Västvärlden med dess demokrati och kristendomen som dess främsta fiende. En sekulär rörelse som inte är baserad på en biblisk världsbild, utan härstammar från en anti-kristlig och nihilistisk världsbild som är förankrad i Marxismen. Som i sin tur härstammar från en mycket obiblisk ogudaktig ateistisk världsbild som är oförenlig med kristna värderingar, och som bara leder till kaos och splittring av kyrkan/församlingen, vilket vi redan sett hända.
Det är en förrädisk förödelse som kommit in i kyrkan som är mycket splittrande i sin natur. Dess idéer har ersatt bibliska principer i många kyrkor och församlingar. Så det är en strid mellan kristna värderingar och anti-kristna värderingar. Den förstnämnda är förankrad i Rättvisa, den senare är det inte. Vi behöver inte Social rättvisa som definieras av världen för Gud är själva grunden och standarden för rättvisa och moral.
Bibeln visar oss Guds rättvisa, evangeliet visar hur Jesus och den kristna församlingen såg till de svaga och förtryckta. Jesus skulle aldrig godkänna något som undergräver skapandet av välstånd som lyft massor av människor ur fattigdom. Social rättvisa är inte Rättvisa, och Jesus var verkligen ingen socialist. Han älskade Gud och människor. Inte FN eller Staten.