Kommer jag till himlen när jag dör?


Det är faktiskt en ganska vanlig fråga som vi alla förr eller senare kommer att stå ansikte mot ansikte med en dag: vad händer när jag dör?... och om du är benägen att tänka så som den traditionella kristendomen gör idag (att vi alla kommer att "flyga iväg" till himlen), så ber jag dig backa från den tanken en stund och istället ta en uppriktig och objektiv titt på vår ursprungliga källa - Bibeln.

"Himlen... (som en avlägsen plats från jorden) finns ingenstans i Bibeln som destination för de döende." - J.A.T Robinson, In The End God.

Men varifrån fick då människor den idén att vi "far upp" till himlen? Den kommer främst från grekiska filosofiska tankegångar och några få verser i Bibeln som säger att "er belöning är stor i himlen" (Matt 5:12) Men det som står i de här verserna betyder egentligen bara att den kristna belöningen bevaras i himlen, och kommer ner från himlen vid Jesu återkomst til jorden. "I himlen" motsvarar "med Gud". Till exempel kan man spara till sin pension i en bank men, man går inte i pension inne i banken.

"Himmelskt" betyder att det är ett gudomligt land som Gud själv har utlovat." - George Wesley Buchanan.

En annan förvirrande vers finns i Predikaren 12:7 "då stoftet vänder åter till den jord det kommit ifrån och anden vänder åter till Gud som gav den." Men som med allting annat så är det viktigt att vi läser denna vers i sammanhang med resten av det som står i Bibeln för att förstå det.

Och Herren Gud formade människan av jord från marken och blåste in livsande i hennes näsa. Så blev människan en levande varelse (1 Mose 2:7)

Det vi ser i den versen är att människan får liv med denna andedräkt, eller ande, som Gud ger. På samma sätt är det när en människa dör, då tas denna "andedräkt", eller "ande", bort och den livgivande-kraften vänder tillbaka till Gud. Det betyder alltså inte att människan lämnar sin jordiska kropp och blir en kroppslös "ande" som far iväg till himlen. Det är samma sak i följande verser;

"Om Han [Gud] bara tänkte på sig själv och tog tillbaka sin ande, sin livsfläkt, då skulle allt levande förgås och människorna vända åter till stoft." (Job 34:14-15)

"Du [Gud] döljer ditt ansikte och de blir förskräckta, du tar bort deras ande och de dör och vänder åter till stoft." (Psalm 104:29)

Dessa verser och andra bekräftar att när vi dör så dör vi helt enkelt och "vänder åter till stoft" (sover i döden i väntan på uppståndelsen). Vid den tidpunkten är vårt liv slut, vi är då varken medvetna eller levande längre. Som Bibeln säger, utan den ande (livskraft) som Gud ger oss så skulle "allt liv upphöra". Om vi skulle vara själar i himlen, så skulle det faktiskt betyda att vi hade både liv och medvetande av något slag, men när vi läser Bibeln för att ta reda på sammanhanget av vad denna "ande" egentligen betyder, så blir vi upplysta och vår förståelse kommer att stämma överens med resten av Skriften.

Det är viktigt att förstå detta begrepp, eftersom vår syn på livet efter döden är av stor betydelse och gör en stor skillnad. Att byta ut den verkliga bibliska belöningen, att ärva jorden, med "himmel" underminerar uppenbarelsen av Guds Plan för hela mänskligheten! Det är alltså av så avgörande betydelse att vi undersöker detta så vi lär känna sanningen om det här.

"Paulus insisterar på att de döda är förlorade om det inte finns någon uppståndelse (1 Kor 15:18), men det skulle (uppenbarligen) inte vara sant om deras själar överlevde in i en annan värld". Anthony Buzzard, "Our Fathers Who Aren't In Heaven".

Det här upprepade budskapet om "himlen" i vår kultur är förvirrande för bibelläsare och gör att hoppet (grundat på förbundet) som profeterna hade blir meningslöst, hoppet om att den framtida världen kommer att få njuta av en oöverträffad epok av välsignelse och internationell fred under det rättvisa styret under Messias och de uppståndna trofasta - alltså de troende som tror på "Guds rike och Jesu namn (som Messias)" och döper sig som svar på den tidiga trosbekännelsen i Apostlagärningarna 8:12.

"Ingen biblisk text stödjer påståendet att själen åtskils från kroppen vid döden." - Interpreter's Dictionary of the Bible.

"Vad skulle vara meningen med uppståndelsen om själarna skulle leva i himlen?... Genom att placera bortgångna själar i himlen så river man ner argumenten genom vilka Kristus och Paulus bevisar uppståndelsen." - William Tyndale.

"Det som vi kommer att kritisera och avvisa är just det som många tror är grunden till det kristna hoppet om framtiden... men vi avvisar det inte för att förstöra hoppet om evigt liv, utan för att försvara ett autentiskt bibliskt kristet hopp (Guds rike)." - Dr. Shirley Guthrie, Christian Doctrine.

Som du ser så betyder inte detta att det kristna hoppet för framtiden tas bort - absolut inte! Det är istället avsett att skildra den exakta sanningen i Bibeln. Om allt vi hade att se framemot bara innebar att "sitta på moln och spela på harpor" i all evighet så skulle frälsning framstå som ganska ointressant. Men Guds rike som kommer till jorden och som ska regeras av vår Messias Jesus kommer att bli långt mer fantastisk och majestätisk än våra sinnen någonsin kan tänka eller föreställa sig.

Men om vi inte kommer till himlen när vi dör, vad är det då som kommer att hända?

"De som lever vet att de ska dö, men de döda vet ingenting och får ingen mer lön, för minnet av dem är glömt. Allt som din hand kan göra ska du göra med kraft, för i graven dit du går finns varken gärning eller planer eller kunskap eller vishet." (Pred 9:5,10)

"Men när en man dör ligger han där. När en människa ger upp andan, var är hon då? Som vattnet försvinner ur sjön och en flod sinar och torkar ut, så lägger sig människan och står inte upp igen. Först när inte himlen finns mer vaknar hon och reser sig från sin sömn." (Job 14:10-12)

"Deras ande lämnar dem, de blir jord igen. Den dagen går deras planer om intet." (Psalm 146:4)

"Den som syndar ska dö." (Hes 18:4)

"De många som sover i mullen ska vakna, några till evigt liv och andra till förakt och evig skam. Men gå du bort tills slutet kommer. Sedan du har vilat ska du uppstå och få din lott vid dagarnas slut." (Dan 12:2,13)

"Vi vet ju att han som uppväckte Herren Jesus också ska uppväcka oss med Jesus och låta oss träda fram tillsammans med er." (2 Kor 4:14)

Så enligt Bibeln är det i grund och botten så att när man dör så ligger man i graven och där vet man inget och gör inget. Man är i själva verket "djupt sovande" och de som har följt Kristus väntar på dagen då han kommer tillbaka för att uppväcka oss från de döda, få odödligt liv [evigt liv] och hjälpa till med att styra i Guds rike tillsammans med Kristus Jesus och hans Fader.



Populära inlägg i den här bloggen

Den Islamiska Antikristen och den Falske Profeten: Börjar med Jesus och Styggelsen

Uppenbarelseboken 13 och De sista dagarna - av Anthony Buzzard

Den Ädla Koranen

Vad säger Bibeln om att röka hasch?

Vad säger Bibeln om droger?

Ändens tid i 1 och 2 Tessalonikerbrevet

Rahab, den prostituerade, blev en hjältinna för tron.

Livets träd och Trädet med kunskap om gott och ont.

Vilddjurets märke, Den stora Vedermödan och Tusenårsriket