Bör kristna hålla sabbaten? - av Anthony Buzzard.

I fjorton långa år höll jag sabbaten varje vecka samt de årliga helgdagarna. Detta sådde split i min familj, förargade mina föräldrar och vänner, och det avhöll mig från många aktiviteter. Nu när jag har blivit befriad från denna börda, vill jag varna andra från att hålla sabbaten.

 

Det finns flera anledningar till varför jag inte tror att den sjunde dagen är bindande för kristna:

1. För det första kan det inte påvisas att sabbaten var i kraft före 2 Moseboken 16. Observera att 5 Moseboken 5:15 visar anledningen till att hålla sabbaten: nämligen Israels uttåg ur Egypten. "Kom ihåg att du var en slav i Egyptens land, och att Herren, din Gud, har fört dig ut därifrån med stark hand och uträckt arm. Därför har Herren, din Gud, befallt dig att hålla sabbatsdagen."

Det är också en återspegling av den vila som Gud åtnjöt vid skapelsen. Observera dock att 2 Moseboken 20:11 inte säger att Gud välsignade varje efterföljande sabbat ända från skapelsen; utan bara att Han vilade på den sjunde dagen och först senare krävde att Israel under Lagen skulle efterlikna Hans ursprungliga endagsvila genom att vila varje lördag. De som säger att anledningen till att hålla sabbaten är skapandet utav sabbaten som en permanent vila för hela mänskligheten, motsäger 5 Moseboken 5:15 som specifikt ("därför") kallar sabbaten för ett minne av uttåget.

 

2. Det finns inga bibliska bevis för att sabbaten och de heliga dagarna [helgdagarna] var bindande för Adam. Hur skulle han ha kunnat hålla den judiska påskhögtiden?

 

3. Först i 2 Moseboken16:23 får Israel höra talas om sabbaten som "en tid för arbetsvila, en helig sabbat åt Herren." Det är inte en redan existerande, välkänd sabbat, eftersom det är först då den blir en permanent vila varje vecka för Israel.

 

4. Sabbaten gavs till Israel enligt Nehemja 9:14. Dessutom får vi i Nehemja 10:29-33 veta att Lagen gavs genom Mose – veckosabbaten, nymånaderna, högtiderna och friåret (sabbatsåret vart sjunde år).

 

5. Hela detta sabbatssystem – veckovis, månadsvis, årligt, vart sjunde år och vart 49:e år (jubelår) – var ett enda system. Endast en del av det nämns i De tio budorden som gavs på Sinai, men det är en sammanfattning av hela systemet.

 

6. Vissa kristna är fascinerade av De tio budorden. Låt oss se om dem är det slutgiltiga ordet för alla tider. För det första, förbundet som Gud slöt med Israel, med de tio budorden: "Det var inte med våra fäder Herren slöt detta förbund." Detta kan vi läsa i 5 Moseboken 5:3. Därför var det något nytt och detta inkluderar sabbaten.

 

7. I Nya testamentet varnar Paulus mycket starkt för att gå tillbaka under Sinaiförbundet. Människor som vill vara under lagen ”iakttar noga dagar, månader, årstider och år” (Gal. 4:10). Vilka dagar? Paulus fortsätter: Förbundet vid Sinai (sammanfattat med De tio budorden) är likt slavinnan Hagars son som var född efter köttet (Gal 4:23). Kyrkan [den kristna församlingen] är likt Isak, född fri av den fria kvinnan Sara i kraft av Löftet. Detta är något helt annat än Sinai. Därför ersätter Paulus lagen om De tio budorden med något högre.

 

8. Lägg märke till att sabbatshållandet i templet (vi är ett andligt tempel) ersätts även i det Gamla testamentet. Prästerna är inte bundna av sabbaten när de gör tjänst i templet (se Matt. 12:5). Vi kan därför bryta mot bokstaven i lagen om sabbatshållning eftersom vi arbetar i "templet".

 

9. Kolosserna 2:16-17 varnar för att människor stör den kristna församlingen genom att försöka införa regler om att hålla årliga sabbater (högtider), nymånadsdagarna (nymånar) och veckosabbater. Dessa saker, säger Paulus, är en skugga av verkligheten, verkligheten som är Kristus som nu har kommit. Det finns ingen mening med att uppmärksamma skuggan när det väsentliga (Kristus) är tillgänglig för oss. Det är inte rätt att insistera på att människor ska följa en skugga. Det skulle vara som att säga att Kristus inte är viktig. Om Jesus är vårt påskalamm (1Kor. 5:7), kan han då inte också vara vår sabbat?

 

10. I Hebreerbrevet 10:1 läser vi att lagen med dess offer var en skuggbild (samma ord). Den skuggan har nu ersatts av kroppen (personen) av Kristi offer. "En kropp har Du berett åt mig.... Vi har blivit heliga genom offret av Jesu Messias kropp en gång för alla" (Hebr. 10:5, 10). Om kristna inte kan tänka sig att återinföra skuggbildsoffren, varför insisterar de då på att hålla skugg-sabbaterna när Paulus säger att kroppen är Kristus?

 

11. De två stentavlorna har ersatts av något bättre och högre. De tio budorden är det centrala för det mosaiska förbundet, som enligt Paulus håller på att blekna bort (2 Kor 3:11). Evangeliet om Rikets kommande härlighet kan inte blandas ihop med det Gamla förbundet.

 

12. Kristna ska ha fortsatt "sabbatsvila" (Heb. 4:9). Det är ett upphörande av våra egna onda gärningar. Guds sjunde dags sabbatsvila förebådade denna kristna vila (Heb. 4:3). ”Dagen” som Gud talar om för kristna i Hebreerbrevet 4:8 är inte en dag i veckan utan en vila från synden (nu och i Riket). Om Josua hade gett dem vila (inte den sjunde dagen!) så skulle Gud inte ha talat om en annan vila (inte heller någon dag i veckan) utan om en ”sabbatsvila” – en andlig vila i Kristus. Detta är den sabbat som vi bör hålla varje dag.

 

Så vad ska vi göra om vi vill leva i anden? Vi måste älska Gud och människor. Vi behöver inte omskäras fysiskt, utan andligt. Vi behöver inte offra fysiska uppoffringar utan andliga uppoffringar av bön och givande. Kristus är vårt påskalamm (1 Kor. 5:7), så vi offrar inte ett lamm varje år eftersom lammet redan har blivit offrat. Den judiska påskhögtiden innehåller inget minne av uppståndelsen, så det måste vi högtidlighålla i Herrens nattvard, som hålls ofta. Jesus är vår sabbat, så vi måste vila i honom: "Kom till mig så ska jag ge er vila" (Matt11:28).

 

Söndag är den rätta dagen för möten för att fira uppståndelsen (se Lukas 24:21: Söndag är den tredje dagen sedan korsfästelsen, dagen då de förväntade sig att uppståndelsen skulle ske – och det gjorde den!). Nya testamentets kristna träffades ibland den första dagen i veckan (Apg. 20:7).

 

Vissa säger dock att Jesus kom för att magnifiera (upphöja) lagen och därför inte ändrade den. Som svar skulle jag vilja säga att Jesus ändrade Mose lag i fråga om skilsmässa (Matt. 19:8-9), såväl som lagen om omskärelse genom Paulus. Kom ihåg att omskärelse var en mycket viktig del av lagen redan före Mose. På den åttonde dagen skulle de troende omskäras. Ändrade Jesus, genom Paulus, denna lag? Jag tror att vi alla är överens om att han gjorde det. Den åttonde dagen i ett gossebarns liv har nu ingen speciell betydelse. Men enligt Lagen var det ytterst viktigt.

 

Vad är då innebörden av det fjärde budordet idag? Det är uppenbarligen en skugga (som Paulus säger) vars substans är vilan som vi finner i Jesus genom upphörandet av våra egna gärningar - "sabbatsvilan" i Hebreerbrevet 4:9. Vi ska ständigt arbeta i det andliga templet där något brott mot sabbaten inte finns, eftersom "prästerna bryter mot sabbaten och är ändå oskyldiga" (Matt 12:5). Vi är inte under sabbatslagen som gavs till Israel under det Gamla förbundet.

 

Originaltitel: Should Christians Keep the Sabbath?