Kommer barn som dött i missfall, abort eller i samband med födseln att uppväckas i uppståndelsen?
Att förlora ett barn är fruktansvärt smärtsamt och kan kännas fullständigt tröstlöst. Är det ens möjligt att finna tröst när man förlorat sitt barn? Kommer barn som dött i missfall, abort eller i samband med födseln att återupplivas i uppståndelsen?
När man hör hur vissa uttrycker sig omkring det, så är det inte konstigt om man mår ännu sämre då och allt bara känns ännu mer meningslöst, och de som inte tror på Gud och på uppståndelsen har ju inte alls det hopp som vi som troende kristna har. När folk säger att ”det var Guds vilja” då låter det ännu mer hemskt, som om Gud skulle vara så grym. Men istället för att tro på allt man hör så är det bättre att undersöka saken själv. Så vad säger Bibeln?
Jo, i Bibeln kan vi läsa om att missfall och ofruktsamhet inte kommer att existera i framtiden, eftersom det aldrig har varit Guds vilja.
Svaret på varför det då finns så mycket ondska och orättvisor, som sorgligt nog även drabbar de minsta och mest oskyldiga av oss, är för att ”den här världen ligger i den ondes våld”. (1 Joh 5:19) Men varför blev det så?
I början av Bibeln kan vi läsa om Skapelsen, hur Gud skapade de första människorna Adam och Eva som ett perfekt par och gav dem det första budet: "Var fruktsamma och föröka er." (1 Mos 1:28) De blev skapade med perfekta kroppar i en perfekt relation för att fungera på ett perfekt sätt i en perfekt miljö. Så nästa gång du hör "det var Guds vilja" så vet du att det inte stämmer. Det var inte alls meningen att vi skulle drabbas av sjukdomar och död, för Guds vilja var (och är) att människor ska vara lyckliga och leva för evigt.
Som vår Skapare så vet Gud vårt bästa och därför sa Han att de fick äta av alla träd i Edens lustgård utom ett enda, för om de gjorde det så skulle de dö. (1 Mos 2:17) Därefter bedrar djävulen Eva genom en orm och han uttalade då den allra första lögnen: ”Ni ska visst inte dö!” (1 Mos 3:1-6, Joh 8:44) Eftersom Eva och Adam valde att hellre lyssna på Djävulens lögn än på Guds sanning, så lydde de honom istället för Gud, och då var syndafallet ett faktum. Det var så ondskan började och människan kom under syndens förbannelse.
Redan samma dag de åt av frukten började de dö, dvs. de började åldras för att slutligen dö (1 Mos 3:19, Rom 5:12; 6:23). Istället för ett underbart fullt meningsfullt liv på en paradisisk jord (med början i lustgården), så blev det ett hårt liv med slitsamt arbete och mycket möda med allt, inklusive barnafödande (1 Mos 3:16-19).
Detta omfattar egentligen inte bara graviditet och förlossning utan även missfall, menstruationscykler, premenstruellt syndrom (pms), underlivsbesvär, hormonförändringar, klimakterium etc. Så även kvinnor som aldrig fött barn lider mer eller mindre under detta.
När sedan människorna för första gången upplever döden så är det faktiskt Adams och Evas barn som dör före dem. Deras oskyldige son Abel som älskar Gud, mördas av sin egen bror Kain som är ond och självisk (1 Mos 4:2-12, 1 Joh 3:11-12).
När man har läst Bibeln i sin helhet så blir det lättare att se hela bilden som längre fram pekar på Guds oskyldiga Son, Jesus Messias, som blir korsfäst av onda upproriska människor. Man tvivlar inte en sekund på att den här världens härskare eller furste är den onde (djävulen) när man ser hela bilden och förstår varför världen ser ut som den gör. Men det var förutsagt att så skulle ske, att Jesus skulle offra sitt liv som en lösen för att vi skulle bli friköpta från slaveriet under synd och död. Jesus betalade priset för Adams synd och i Bibeln kallas han också för ”den siste Adam”. (1 Kor 15:21-22; 45, Joh 3:16, 1 Tim 2:5-6, Hebr 10:10)
Genom att Jesus uppväcktes från de döda så banade han vägen för de dödas uppståndelse. Ingen har någonsin uppstått från döden tidigare. Därför kallas Jesus också för "den förstfödda…av alla som sover [i döden]" (1 Kor 15:20-22, Kol 1:15,18). I Bibeln liknas döden med en djup sömn som bara Gud kan väcka upp oss ifrån. Som kristna förstår vi att det kommer att bli en uppståndelse från döden även för oss. (1 Tess 4:13-14)
Men hur är det då med barn som dött i missfall, abort eller i samband med födseln? Jag tror att även de kommer att uppstå eftersom Bibeln visar att livet inte börjar när en människa föds, utan redan vid befruktningen. Det är då den lilla befruktade skapelsen, hur liten den än är, får livsande och med det blir en levande själ. Gud ser oss som unika och värdefulla individer redan när vi är i livmodern (Jer 1:5, 1 Mos 25:22-23, Rom. 9:10–13, Ps 139:13–16).
När man hör hur vissa uttrycker sig omkring det, så är det inte konstigt om man mår ännu sämre då och allt bara känns ännu mer meningslöst, och de som inte tror på Gud och på uppståndelsen har ju inte alls det hopp som vi som troende kristna har. När folk säger att ”det var Guds vilja” då låter det ännu mer hemskt, som om Gud skulle vara så grym. Men istället för att tro på allt man hör så är det bättre att undersöka saken själv. Så vad säger Bibeln?
Jo, i Bibeln kan vi läsa om att missfall och ofruktsamhet inte kommer att existera i framtiden, eftersom det aldrig har varit Guds vilja.
Svaret på varför det då finns så mycket ondska och orättvisor, som sorgligt nog även drabbar de minsta och mest oskyldiga av oss, är för att ”den här världen ligger i den ondes våld”. (1 Joh 5:19) Men varför blev det så?
I början av Bibeln kan vi läsa om Skapelsen, hur Gud skapade de första människorna Adam och Eva som ett perfekt par och gav dem det första budet: "Var fruktsamma och föröka er." (1 Mos 1:28) De blev skapade med perfekta kroppar i en perfekt relation för att fungera på ett perfekt sätt i en perfekt miljö. Så nästa gång du hör "det var Guds vilja" så vet du att det inte stämmer. Det var inte alls meningen att vi skulle drabbas av sjukdomar och död, för Guds vilja var (och är) att människor ska vara lyckliga och leva för evigt.
Som vår Skapare så vet Gud vårt bästa och därför sa Han att de fick äta av alla träd i Edens lustgård utom ett enda, för om de gjorde det så skulle de dö. (1 Mos 2:17) Därefter bedrar djävulen Eva genom en orm och han uttalade då den allra första lögnen: ”Ni ska visst inte dö!” (1 Mos 3:1-6, Joh 8:44) Eftersom Eva och Adam valde att hellre lyssna på Djävulens lögn än på Guds sanning, så lydde de honom istället för Gud, och då var syndafallet ett faktum. Det var så ondskan började och människan kom under syndens förbannelse.
Redan samma dag de åt av frukten började de dö, dvs. de började åldras för att slutligen dö (1 Mos 3:19, Rom 5:12; 6:23). Istället för ett underbart fullt meningsfullt liv på en paradisisk jord (med början i lustgården), så blev det ett hårt liv med slitsamt arbete och mycket möda med allt, inklusive barnafödande (1 Mos 3:16-19).
Detta omfattar egentligen inte bara graviditet och förlossning utan även missfall, menstruationscykler, premenstruellt syndrom (pms), underlivsbesvär, hormonförändringar, klimakterium etc. Så även kvinnor som aldrig fött barn lider mer eller mindre under detta.
När sedan människorna för första gången upplever döden så är det faktiskt Adams och Evas barn som dör före dem. Deras oskyldige son Abel som älskar Gud, mördas av sin egen bror Kain som är ond och självisk (1 Mos 4:2-12, 1 Joh 3:11-12).
När man har läst Bibeln i sin helhet så blir det lättare att se hela bilden som längre fram pekar på Guds oskyldiga Son, Jesus Messias, som blir korsfäst av onda upproriska människor. Man tvivlar inte en sekund på att den här världens härskare eller furste är den onde (djävulen) när man ser hela bilden och förstår varför världen ser ut som den gör. Men det var förutsagt att så skulle ske, att Jesus skulle offra sitt liv som en lösen för att vi skulle bli friköpta från slaveriet under synd och död. Jesus betalade priset för Adams synd och i Bibeln kallas han också för ”den siste Adam”. (1 Kor 15:21-22; 45, Joh 3:16, 1 Tim 2:5-6, Hebr 10:10)
Genom att Jesus uppväcktes från de döda så banade han vägen för de dödas uppståndelse. Ingen har någonsin uppstått från döden tidigare. Därför kallas Jesus också för "den förstfödda…av alla som sover [i döden]" (1 Kor 15:20-22, Kol 1:15,18). I Bibeln liknas döden med en djup sömn som bara Gud kan väcka upp oss ifrån. Som kristna förstår vi att det kommer att bli en uppståndelse från döden även för oss. (1 Tess 4:13-14)
Men hur är det då med barn som dött i missfall, abort eller i samband med födseln? Jag tror att även de kommer att uppstå eftersom Bibeln visar att livet inte börjar när en människa föds, utan redan vid befruktningen. Det är då den lilla befruktade skapelsen, hur liten den än är, får livsande och med det blir en levande själ. Gud ser oss som unika och värdefulla individer redan när vi är i livmodern (Jer 1:5, 1 Mos 25:22-23, Rom. 9:10–13, Ps 139:13–16).
I Moselagen var det så att om någon dödade ett barn som fortfarande låg i livmodern, så gällde ”själ för själ” (2 Mos 21:22-23). Barn är alltså mycket dyrbara i Guds ögon (Ps 127:3-5, Matt 18:3-5; 19:13-15).
Se här vad Bibeln säger om framtiden när det gäller missfall, spädbarnsdöd, ofruktsamhet, etc.
”I ditt land ska det då inte finnas någon kvinna som får missfall eller är ofruktsam. Dina dagars tal ska jag göra fullt.” (2 Mos 23:26)
"Jag ska jubla över Jerusalem, fröjda mig över mitt folk. Där ska inte mer höras gråt eller klagan. Där ska inte mer finnas spädbarn som lever bara några dagar" (Jes 65:19-20)
"Han ska utplåna döden för evigt. HERREN Gud ska torka tårarna från alla ansikten" (Jes 25:8)
"Och han ska torka alla tårar från deras ögon. Döden ska inte finnas mer, och ingen sorg och ingen gråt och ingen plåga, för det som förr var är borta." Och han som satt på tronen sade: "Se, jag gör allting nytt." (Upp 21:4-5)
Läs också: Kommer jag till Himlen när jag dör?
Och för att återknyta till bibelversen som jag inledde med, där Rakel begråter sina barn, så säger Gud så här i de påföljande verserna:
"Stilla din högljudda gråt och tårarna från dina ögon, för ditt verk ska få sin lön, säger HERREN. De ska komma tillbaka från sina fienders land. Det finns hopp för din framtid, säger HERREN. Dina barn ska komma tillbaka till sitt land." (Jer 31:15-17)
Dessa profetior gällde inte bara för Israels nation på den tiden, utan också för vår framtid i den ultimata uppfyllelsen vid återställandet i den Nya skapelsen, att våra barn ska återföras hem (till livet) bort ifrån fiendens land (döden) (1 Kor 15:26).
Jag tror så mycket att jag känner mig helt säker på att Gud i sin stora kärlek och rättvisa, sin oändliga vishet och barmhärtighet, vet precis vad Han ska göra för att läka alla våra sår när tiden är inne. Guds vilja är att vi ska vara lyckliga och leva för evigt. Människor, även de som dött vid födseln, och under missfall eller abort, kommer att resas upp ur mänsklighetens gemensamma grav och få leva igen. Hur det kommer att gå till i uppståndelsen återstår att se, men vår allsmäktige Skapare, vår kärleksfulle Fader, vet exakt vad vi behöver för att vara lyckliga.
Jag tror så mycket att jag känner mig helt säker på att Gud i sin stora kärlek och rättvisa, sin oändliga vishet och barmhärtighet, vet precis vad Han ska göra för att läka alla våra sår när tiden är inne. Guds vilja är att vi ska vara lyckliga och leva för evigt. Människor, även de som dött vid födseln, och under missfall eller abort, kommer att resas upp ur mänsklighetens gemensamma grav och få leva igen. Hur det kommer att gå till i uppståndelsen återstår att se, men vår allsmäktige Skapare, vår kärleksfulle Fader, vet exakt vad vi behöver för att vara lyckliga.
”Skriften säger: Vad ögat inte sett och örat inte hört och människans hjärta inte anat, det har Gud berett åt dem som älskar honom.” (1 Kor 2:9)
”Han kan göra så oändligt mycket mer än vi kan föreställa oss” Efes 3:20)
”För människor är det omöjligt, men inte för Gud. För Gud är allting möjligt.” (Mark 10:27)
"Guds ord är sanning" (Ps 119:160) och allt Han har lovat kommer att ske, så även uppståndelsen!
"Liksom regnet och snön faller från himlen och inte återvänder dit utan vattnar jorden så att den blir fruktbar och grönskar och ger säd till att så och bröd till att äta, så ska det vara med ordet som går ut från min mun. Det ska inte komma tillbaka till mig förgäves utan att ha gjort vad jag vill och utfört vad jag sänt det till." (Jes 55:10-11)
Så redan nu kan Gud ge oss frid och tröst så att vi får hopp och glädje inför framtiden. Han älskar oss och förstår våra sorger och Han vill att vi vänder oss till Honom i bön. Jag väljer att avsluta mitt inlägg med ett av mina många favoritställen i Bibeln, Jesaja 11:7-9.
”Vargar ska bo tillsammans med lamm, leoparder ligga bland killingar. Kalvar och unga lejon och gödboskap ska vara tillsammans, och en liten pojke ska valla dem. Kor och björnar ska gå och beta, deras ungar ska ligga tillsammans, och lejon ska äta halm som oxar. Ett spädbarn ska leka vid huggormens håla, ett avvant barn räcka ut handen mot giftormens öga. Ingenstans på mitt heliga berg ska man göra något ont eller förstöra något, för landet ska vara fullt av HERRENS kunskap, liksom vattnet täcker havet.”
Läs också: Kommer jag till Himlen när jag dör?
